18 februari–året ut
Utställningen skildrar Uppsala under en av de mörkaste epokerna i mänsklighetens historia. Hur såg fascismens härjningar under 1930- och 40-talen ut i ett Uppsalaperspektiv? Vad märkte folk av andra världskriget? Hur gick de politiska gränslinjerna här hos oss? Det fanns nazister vid universitetet – men också motstånd och flyktinghjälp. Vad var skuggor och vad var ljus i den tidens Uppsala?
Nazistkravallerna i Gamla Uppsala, som gav eko utanför landets gränser, fångades på 8 mm film påsken 1943 av UNT:s nattredaktör Ellis Edman. Den unika filmen ger ögonblicksbilder. Minnen väcks också till liv i en film som visar barn på det Judiska pojkhemmet vid Östra Ågatan.
Uppsala skildras ibland som en lärdomsstad där många accepterade rönen från det rasbiologiska institutet, att de var tyskvänliga och ibland också övertygade nazister. När det gäller dragningen åt nazism kan det konstateras att Uppsala hade betydligt färre aktiva nazister än någon annan universitetsort.
Verkligheten berättar också om en annan sida av staden. En historia som är ljus och som inte får falla i glömska. Invånarna i Uppsala reste ett betydande motstånd mot nationalism, nazism och antisemitism. De startade ett judiskt pojkhem, tog emot norska flyktingar, de demonstrerade mot och visade avsky för den inhemska nazismen.
Rasbiologiska institutet startade 1922. På 1930-talet debatterades antisemitismen.1939 blev den allmänna studentsammankomsten i Bollhuset omtalad. Svensk Socialistis Samling, SSS, partilokaler på Dragarbrunnsgatan 59 var ett välkänt hus. Motståndet mot partiledare för SSS Sven Olov Lindholm och riksfältlägret i Uppsala påsken 1943 blev den stora tidningsnyheten.
Efter Kristallnatten 1938 arbetade många för att hjälpa judiska flyktingar. En förgrundgestalt var historikern Hugo Valentin, som redan 1942 uppmärksammade utrotningskriget mot judarna. Ensamma judiska pojkar fick en fristad i det judiska pojkhemmet I Uppsala under åren 1939-1946. Norge ockuperades 1940 och solidariteten med det norska folket var stor. De norska flyktingarna blev ett framträdande inslag i det dagliga livet i Uppsala.
Krigets stämningar och skeenden inverkade på olika sätt på en stad som Uppsala. Konstateras kan att det fanns de som lockades av nazismen och fascismen, men de flesta stod emot och tog ställning för demokratin.
Produktion: Upplandsmuseet i samarbete med författarna Magnus Alkarp och Ola Larsmo.
Under perioden 18 februari–27 april har Upplandsmuseet ett samarbete med Uppsala stadsteater. Utställningen Skuggor & ljus ger bakgrunden till de händelser som skildras i Uppsala stadsteaters föreställning 4 dagar i april, en dramatisering av Magnus Alkarp.
En föreläsningsserie om fyra föreläsningar ges under våren. Se vidare Kalendariet
För skolor erbjuds pedagogisk verksamhet. Se vidare pedagogiska program Skuggor & ljus
