| Medeltida murar runt Alunda kyrka |
Kyrkans byggnadshistoria
De äldsta delarna av Alunda kyrka är antagligen byggda under andra delen av 1200-talet. Den första gråstenskyrkan bestod av ett långhus med smalare kor och ett torn i väster. Möjligen hade kyrkan redan från början en sakristia. I de medeltida landsbygdskyrkorna fanns vanligen bara en portal, placerad på långhusets sydsida. Alunda kyrka har även haft en portal åt norr. Det har dessutom funnits vapenhus framför båda portalerna. På kyrkans sydsida, mitt för sakristian, har det också funnits en korsarm under medeltid. Förklaringen till den påkostade arkitekturen är sannolikt att Alunda kyrka var kopplad till domkapitlet från senare delen av 1200-talet och framåt. |
|
 |
|
 |
| Den vänstra teckningen är gjord 1632 av J H:son Rhezelius. Teckningen till höger är från 1683 och gjord för Johan Hadorphs räkning. |
|
Två teckningar från 1600-talet visar hur den medeltida byggnaden såg ut. Det nuvarande utseendet fick kyrkan vid en genomgripande ombyggnad 1780-89. Då revs vapenhusen och den medeltida korsarmen och nya, större korsarmar byggdes. Tornet höjdes och de nuvarande, stora fönstren togs upp.
|
|
|
|
 |
|
 |
| Torntaket renoveras, oktober 2009. |
|
Sydöstra hörnet av den medeltida korsarmen, oktober 2009. |
|
Kontaktperson:
Linda Qviström
|
|
|
| I samband med renoveringsarbeten under hösten 2009 grävs dagvattenledningar och ny åskledare ner runt Alunda kyrka. Schaktningsarbetena följs av arkeologer från Upplandsmuseet. De lämningar som syns i schaktet dokumenteras. Främst rör det sig om murar efter de rivna, medeltida byggnadskropparna. Sista dagarna i oktober tittade hörnet efter den medeltida korsarmen fram på kyrkans sydsida. Grundmuren är byggd av stora gråstensblock. Ovanpå denna har det stått en tegelmur. Taktegelfragment som hittades på platsen visar att korsarmens tak varit svartglaserat. |
|
|
|
|
Schaktningsarbetet fortsatte under november 2009, och den sista etappen gjordes i januari 2010. Söder och norr om långhuset hittades, som förväntat, murrester efter de båda vapenhusen som funnits vid kyrkan. På båda platserna var det den understa delen av gråsten som fanns kvar, av tegelmurarna återstod inget. Det fanns däremot tegel i rasmassorna. Vid det södra huset fanns en slät sten med nött framkant, troligen nedersta trappstenen framför vapenhusets ingång. I norr fanns delar av ett tegelgolv bevarat.
|
|
|
|
|
 |
|
 |
|
Murrester efter södra vapenhuset.
Den flata stenen med rundad
framkant kan vara nedersta
steget i en trappa som funnits
framför vapenhusets ingång. |
|
Rester efter ett tegelgolv som legat i det norra vapenhuset. |
Kontaktperson:
Linda Qviström 018-169197, 070-614 04 44
|