Upplandsmuseets logotyp
Webbkarta - Sök - Om webbplatsen 2010-07-31
OM MUSEET    VERKSAMHET    SAMLINGAR    UTSTÄLLNINGAR    SKOLA    KALENDARIUM    PERSONAL    PRESS   

FANSTA, BÄLINGE

 

Boplatserna sedda från söder och Lövstalöt till höger i bild. Foto: Hawkeye Flygfoto.

Inför nybyggnation undersöktes hösten 2006 tre fornlämningar strax väster om Lövstalöt, Bälinge socken. Här påträffades bl.a. lämningar efter hus och andra konstruktioner. Utförda dateringar visar att platsen använts från yngsta bronsålder till vikingatid (cirka 800 f.Kr. till 1000 e.Kr).

Inom den norra delen (fornlämning 431) påträffades tre treskeppiga hus, ett grophus, tre mindre ekonom-/förrådsbyggnader, flera hägnadsrester samt olika avfalls- och förvaringsgropar och härdar. Platsen har dateringar från yngsta bronsålder till första århundradet efter Kristus. Bland fynden påträffades bl.a. obrända ben, både slakt- och matavfall från får/get, nörboskap, häst, tamsvin och gåsfågel. Här fanns också ett fåtal fynd av keramik samt stenföremål. Ett lite mer ovanligt fynd utgjordes av ett tandat benföremål, en föremålstyp som påträffats enbart på en handfull platser i Uppland, de flesta daterade till yngre bronsålder. Föremålet kan ha använts i samband med vävning, med liknande funktion som en bandvävkniv, vävkam eller ett vävsvärd.

Det tandade benföremål som påträffades vid undersökningen. Det har tolkats som ett verktyg som använts vid vävning, likt en vävkam, bandvävkniv eller vävsvärd. Föremålstypen har nyligen diskuterats i en artikel i årsboken Uppland 2009. Foto: Bengt Backlund, Upplandsmuseet.

Lämningarna på den mellersta ytan(fornlämning 432) var av något annan karaktär jämfört med de på den norra ytan. Dateringsmässigt var de ungefär samtida. Inom fornlämning 432 fanns konstruktioner vilka tolkades som mindre hus av typen ekonomi- och förrådsbyggnader. Utöver dessa dominerade förvarings- och avfallsgropar, härdar samt gropar för tillredning av olika slag. Bland fyndmaterialet syntes rester efter gjutningsverksamhet och i benmaterialet gick det också att spåra hantverksavfall. Det tycks som om att själva bosättningen har legat på den norra ytan (431) och att yta 432, cirka 200 meter söderut, mer fungerat som ett arbetsområde.










Inom den södra ytan, Raä 433, påträffades delar av ett vikingatida hus. Huset var välbevarat med lämningar efter takbärande stolpar, ingångs- och väggstolpar.
Foto: Martin Scheutz, Upplandsmuseet.

Ytterligare söderut låg fornlämning 433, vilken visade sig vara den yngsta lämningen av de tre undersökta. Dateringarna sträcker sig från åren runt Kristi födelse fram till och med cirka 1000 e.Kr. Både de äldsta och yngsta dateringarna kommer från hus.
Sammantaget fanns åtta hus samt fyra mindre konstruktioner på denna yta. Tillsammans utgör de tre olika gårdslägen där flera av husen har avlöst varandra. Här gjordes fynd av keramik, bryne, löpare och både brända och obrända ben. I benmaterialet fanns ben från får/get, nötboskap, tamsvin och häst.
Upplandsmuseet • S:t Eriks gränd 6 • 753 10 Uppsala • Tel: 018-169100 • info@upplandsmuseet.se