| I Gamla Uppsala, strax öster om Nyby intill gården Berget, undersöktes 2008 en bosättning från tiden 500 f. Kr-600 e. Kr. Inom undersökningsområdet fanns rikliga spår av bebyggelse och verksamhet i form av ett stort antal hus och hägnader och härdar, kokgropar, odlingsytor, tjärgropar och ugnar samt ett antal gravar. |
|
Terrängen i området består av en centralt belägen höjdrygg omgiven av öppen mark strax ovanför ån Samnan. Marken söder om höjden dominerades av omfattande och samlad bebyggelse med 62 hus. Husen uppvisade stora skillnader i storlek, och dessa skillnader avspeglar sannolikt husens olika funktion. De större husen har tjänat som bostad med förråds- eller ekonomiutrymmen medan de mindre troligen fungerat som olika slags förråd. Två av husen skiljde ut sig genom sin storlek, då de var 33 respektive 42 m långa, samt hade en god exponering över Samnans dalgång. På höjden fanns fem hus, varav tre avlöst varandra på en terrass på krönet. Marken norr om höjden var kraftigt blockbemängd och här fanns framförallt olika typer av härdar och nedgrävningar, enstaka gravar och sju relativt små hus. Dessa hus kan främst knytas till de verksamheter som präglar denna del, förutom något enstaka bostadshus.
Av boplatsens 91 hus har det äldsta och det yngsta daterats till tiden 500—400 f. Kr respektive 540—600 e. Kr. Bebyggelsen har dock huvudsakligen existerats under tiden 0—600 e. Kr, med en tyngdpunkt under tiden 200—400 e. Kr. Alla hus har inte funnits samtidigt, eftersom flera av dem har avlöst varandra på samma plats. Utifrån spridningen av de längre husen kan upp till sju gårdar ha funnits, vilka varit i bruk under olika lång tid. Flertalet har existerat under tiden 200—400 e. Kr.
De 30 identifierade hägnaderna hade varierad konstruktion och utsträckning. De var ofta knutna till hus eller gårdar, men ingen sådan var helt omgiven av hägnader. Några hägnader kopplade istället ihop gårdar och avgränsade ytor mellan gårdarna.
Bland spåren av andra verksamheter dominerade härdar och kokgropar, samt några få ugnar. Bland härdarna fanns relativt många med rektangulär form och relativt stora mått. Från merparten ligger dateringar i romersk järnålder och folkvandringstid, men det finns också några från övergången mellan yngre bronsålder och förromersk järnålder. Noterbart var att de huvudsakligen låg i anslutning till den centrala höjden och inte invid huset med datering till samma tid. En annan typ av lämning var ett 60-tal tjärgropar. Samtliga låg i nära anslutning till hus och lite speciellt var att många var koncentrerade till en av gårdarna. Tidsmässigt hör de till tiden 0—400 e. Kr.
Fynden från boplatsen utgjordes av keramik, bränd lera, lerklining och vävtyngder, obrända och brända ben, samt föremål av bergart som brynen, löpare och malstenar. Bland benen återfanns de vanliga husdjuren nötboskap, får/get, tamsvin och häst, men i liten omfattning även från räv, fisk och liten gnagare.
|