| På det som tidigare varit en holme i Lejstaån ungefär 1 km norr om Rasbo kyrka finns lämningar av kvarnverksamhet från flera århundraden bevarade. Idag är bara den västra åfåran vattenfylld, den östra är torrlagd. Under hösten 2010 undersöker arkeologer från Upplandsmuseet och Riksantikvarieämbetets arkeologiska uppdragsverksamhet (UV) kvarnlämningarna inför bygget av väg 288. |
|
|
|
Kvarndriften på holmen i Lejstaån kan ha etablerats redan under medeltid. Vid den arkeologiska förundersökningen hittades material som daterades till tiden 1280-1400 respektive 1450-1640. Från 1566 finns skriftliga uppgifter om en kvarn tillhörande Västersta, men den kvarnens läge är inte känt. De första säkra beläggen för kvarnar på platsen finns på 1640-talets kartor. Holmen tycks ha varit delad mellan prästgården i Rasbo och byn Västersta, och på 1641 års karta över Västersta uppges att tre av gårdarna i byn har kvarnställen. Två av dessa är öde, men vid det tredje fanns en hjulkvarn som kunde brukas höst och vår. På en karta från 1709 finns kvarnsymboler utritade vid båda åfårorna, men kvarnarna uppges vara öde och odugliga. De yngsta uppgifterna härrör från 1711, på senare kartor finns inga kvarnar utmärkta.
|
|
 |
|
|
Detalj ur ägodelningskarta över Västersta från år 1709 visande kvarnholmen i Lejstaån.
|
|
|
I de äldre, skriftliga källorna skiljer man inte alltid mellan hjulkvarnar (med vertikalt hjul) och skvaltkvarnar (med horisontellt hjul). Man har inte heller alltid skiljt på kvarnar som använts för sädesmalning och på andra vattendrivna anläggningar som t ex hammare och vadmalsstampar. På kvarnholmen i Lejstaån kommer arkeologerna bland annat att försöka ta reda på vilka typer av kvarnanläggningar som förekommit och vad kvarnarna använts till. Vi kommer att försöka rekonstruera hur kvarndriften och kvarnlandskapet sett ut över tid. |
|
 |
|
|
Fältarbetet inleddes den 6 september. Här pågår rensning i den östra åfåran. |
|
| Nu är det arkeologiska fältarbetet avklarat och vägbygget påbörjat på det som en gång varit en kvarnholme i Lejstaån. Under vintern kommer en större arkivstudie att göras, och när prover och externa analyser är klara kommer en rapport skrivas.Under fältarbetet fick vi till en början brottas med stora mängder dumpmassor från muddringsarbeten som gjordes i Lejstaån vid början av 50-talet. När vi hade fått bort dessa såg vår lilla ö helt annorlunda ut, med en ganska plan yta som varit odlad vid mitten av 1800-talet. |
|
 |
|
|
Undersökningen av kvarnholmen. I bakgrunden syns Rasbo kyrka. |
|
|
|
| I gränsen mellan gården Lejsta/Prästgården och byn Västersta syntes rester efter en gärdesgård. Vid den fortsatta undersökningen visade det sig att även resten av ön var helt eller delvis uppbyggd. När och av vem är frågor som vi kommer att arbeta vidare med. Troligen har det från början stuckit upp en eller flera moränholmar i ån som sedan har byggts ut och förstärkts. Så småningom har svämlager bildats och bidragit till att ön växt. Verksamheten på ön har i sin tur anpassats efter igensvämningarna. Holmen kan med andra ord sägas vara skapad genom en växelverkan mellan mänskliga och naturliga processer. |
|
 |
|
|
Den norra kvarngrunden hade i efterhand använts som körramp, troligen vid muddringsarbetena på 1950-talet. Grunden dokumenterades och en del av de uppslängda stenarna togs bort, i övrigt kommer den att ligga kvar i oförändrat skick intill den nya vägen. |
|
|
|
| Två, möjligen tre, kvarnlägen framträdde vid undersökningen. Kvarngrunden i den nordligaste delen av holmen låg utanför vägområdet och kommer att finnas kvar även i fortsättningen. Bland fynden från undersökningen kan ett tiotal kvarnstensfragment nämnas. I övrigt hittades bland annat keramik och järnföremål. |
|
 |
|
|
Delar av flera kvarnstenar av olika sorters sandsten hittades på kvarnholmen. |
|
|
|
Utgrävningen ska kompletteras med bland annat arkivstudier och en inventering av övriga kvarnlämningar längs Lejstaån.Sammantaget hoppas vi på att kunna få fram en bred bild av kvarndriften i Rasbo och på att kunna belysa frågor kring bland annat ägande och landskapsutnyttnande.
Frågor om undersökningen besvaras av Linda Qviström 018-16 91 97 eller Lena Beronius Jörpeland 010-480 80 68 |