Spännande fynd vid Carolina Rediviva

2 december 2022
Spännande fynd vid Carolina Rediviva

Just nu undersöks resterna efter landshövdingens gamla residens som låg intill Carolina Rediviva i centrala Uppsala. Här finns husgrunder, stenläggningar och fynd från 1600-1700-talen.

Upplandsmuseet genomför just nu en schaktningsövervakning intill Carolina Rediviva, då Vattenfall ska lägga ner nya huvudledningar för fjärrvärme. Schaktet kommer att sträcka sig från Kyrkogårdsgatan till övre delen av Drottninggatan, den så kallade Carolinabacken.

Enligt den äldsta kända kartan över Uppsala stad, som upprättades år 1643, var området kring Carolina Rediviva vid den här tiden helt obebyggt. Området utgjorde i själva verket Uppsalas utkant, med den västra stadsgränsen vid dagens Kyrkogårdsgatan. År 1645 lades kvarteret Slottet ut, vilket är det kvarter som sträcker sig från Drottninggatan till Åsgränd. Kvarteret bebyggdes under den andra halvan av 1600-talet och var ett av de mest förnäma uppe på åsen. Runt sekelskiftet 1700 beslutade den dåvarande kungen att den sydligast belägna tomten, som Carolina Rediviva delvis står på i dag, skulle utgöra landshövdingeresidens, vilket det också gjorde fram till mitten av 1700-talet. Vid 1700-talets mitt ansågs dock residenset vara för förfallet och landshövdingen fick flytta in på Uppsala slott. På platsen för residenset byggdes år 1755 istället ett stall i tegel. Detta stall fick stå kvar fram till år 1817, då det revs för att ge plats åt Carolina Rediviva. Byggandet av Carolina Rediviva påbörjades år 1819 och universitetsbiblioteket stod klart år 1841.

 

Landshövdingens stall som låg i slutet av Drottninggatan i hörnet Övre Slottsgatan, avbildat J G Härstedt 1776.

 

Under schaktningsarbetet har flera spår efter 1600–1700-talens bebyggelse framkommit. Intill Övre Slottsgatan påträffades minst två husgrunder med en stenlagd gårdsplan mellan. Den södra husgrunden hade ett golv i rött tegel och ovanpå golvet påträffades ostronskal – kanske är detta spår efter en festmåltid i landshövdingeresidenset? På gårdsplanen fanns ett tjockt lager med raseringsmassor, vilket möjligen skapats när byggnaden rivits. I lagret hittades en stor mängd fynd, bestående av bland annat kakelugnsfragment, skärvor av kärl i fajans och rödgods, delar av kritpipor, glas och djurben.

 

Husgrund, troligen resterna efter landshövdingens stall från 1700-talet. Foto Malin Lucas, Upplandsmuseet.

 

En bit av den stenlagda gården på den forna landshövdingens tomt intill Carolina Rediviva. Fotot Malin Lucas, Upplandsmuseet.

 

En karta från år 1702 visar hur landshövdingeresidensets tomt såg ut vid denna tid. Kartan visar två huslängor med gaveln mot Övre Slottsgatan och en öppen yta däremellan. Möjligen är de två husgrunderna som framkommit vid schaktningen samma som byggnaderna i kartan.

 

Utsnitt av huskarta över Uppsala stad före stadsbranden 1702 med aktuell tomt markerad. Från Johan B Bussers Uppsalabeskrivning 1773.