Medeltid på S:t Johannesgatan
Nu har vi till slut grävt klart i S:t Johannesgatan i centrala Uppsala. Det har varit ett spännande arbete som pågått sedan början av september. Nu påbörjar vi arbetet med att tvätta fynd, registrera dokumentationsmaterial, fynd och prover. Så småningom kommer alla resultat att presenteras i en rapport, men här följer en liten sammanfattning av fältarbetet.
Schaktningsövervakningen har gjorts i S:t Johannesgatan, mellan Västra Strandgatan och Sysslomansgatan. Sträckan som idag är S:t Johannesgatan har före 1700-talet varit gammal kvartersmark som legat i stadens utkant. De enda spåren av en äldre gata som vi kunnat se är kullerstensbeläggning från tidigt 1900-tal.
Bilden till vänster visar korsningen Sysslomansgatan - S:t Johannesgatan 1901-1902. Foto Alfred Dahlgren, Upplandsmuseet. Denna kullerstensläggning har vi hittat straxt under dagens markyta. Foto Malin Lucas, Upplandsmuseet.
Vi har grävt oss ned igenom århundradena från 1700-talets raseringslager ned till välbevarade medeltida lämningar. Undersökningen har framförallt resulterat i ett stort antal medeltida och efterreformatoriska byggnader. Vi har undersökt väl bevarade golv, av såväl lera som tegel och trä. I området närmast Fyrisån fanns betydligt färre huslämningar, troligen beroende på att denna del varit mer låglänt och därför mer fuktig. Flera av de påträffade husen har vi tolkat som fähus, beroende på att golven täckts av tjocka och välbevarade gödsellager. Andra byggnader har troligen varit boningshus.
Ett urval av alla huslämningar som undersökts med välbevarade golvnivåer av trä, tegel och lera. Foton Upplandsmuseet.
Vi har också hittat spår av hantverksaktivitet i form av läderhantverk men framför allt benhantverk. Benhantverksavfallet framkom under fältarbetets allra sista dagarna i området nära Sysslomansgatan. Här fanns stora mängder sågade bitar av djurben. Avfallet visar att man tillverkat olika typer av benföremål, bland annat kammar.
En liten del av benhantverksmaterialet som grävts fram ur de medeltida lagren på S:t Johannesgatan. Det består av sågade djurben som man bland annat tillverkat kammar av. Foto Malin Lucas, Upplandsmuseet.
Fyndmaterialet har till stora delar bestått av djurben, men vi har också påträffat en mängd andra föremål. Här finns delar av medeltida keramikkärl som importerats från Tyskland och metallföremål av olika slag. Vi har också hittat medeltida skor, kammar och delar av tunnor och mindre träkärl. De små personliga tillhörigheterna är få men bland fynden finns en liten fingerring i brons.
En senmedeltida frontsnörd sko, ett komplett laggkärl där sidorna fallit ut och en av kammarna som hittats vid undersökningen på S:t Johannesgatan. Foton Upplandsmuseet.
I S:t Johannesgatan har kulturlager och konstruktioner legat i en syrefattig miljö vilket har medfört att organiskt material (trä, näver och läder) bevarats väldigt bra. Det gör att stora delar föremålen finns kvar och att trästockar i konstruktioner inte brutits ned.
De syrefattiga kulturlagren bevarar organiskt material väldigt bra. Här ser ni en bit björknäver. Foto Anna Ölund, Upplandsmuseet.
I dagsläget tror vi att de äldsta bebyggelselämningarna är från 1300-talet och att området har varit bebyggt till 1700-talet mitt. För att få en klarare bild av bebyggelsens ålder kommer ett stort antal prover att analyseras. Dessa dendrokronologiska prover är träskivor sågade ur byggnadernas konstruktionsvirke. Genom analyser av träts årsringar kan vi få fram trädets fällningsår och på så vis datera bebyggelselämningarna. Dateringarna kommer att ge en bra bild av bebyggelseutvecklingen i denna del av Uppsala. När alla tolkningar och analyser är gjorda kommer det slutgiltiga resultaten att publiceras i en rapport. Rapporten kommer ni hitta på Upplandsmuseets hemsida under rapportserien.