Många bröllop och tre begravningar - undersökning i Alsike kyrka

Alsike kyrka väster om Knivsta är en populär kyrka där många vigslar äger rum. Kyrkorummet har även fungerat som sista viloplats för prominenta familjer som betalat för en gravkammare under kyrkans golv. Alsike kyrka har dock sedan flera hundra år tillbaka haft omfattande problem med sättningsskador. Dessa kommer sig av att marken som kyrkan är byggd på är instabil.  Åtskilliga stabiliseringsförsök har gjorts och 1947 sattes betongpelare in under kyrkans väggar. Väggarna bär dock inte kyrkgolvet som under senaste åren haft sättningsskador. För att åtgärda golvet i koret är kyrkan tillfälligt stängd under vintern 2017/2018.

I samband med åtgärderna för golvet gjorde Upplandsmuseets arkeologer en undersökning av kyrkans korparti. När korets stengolv och gravhällar lyfts bort började undersökningen. Metodiskt grävdes ett tjockt lager av krossat kalkbruk, sand och grus bort och tre gravkammare kunde friläggas.

Arkeologerna Joakim Kjellberg och Adam Hultberg undersöker och dokumenterar en av gravkamrarna i Alsike kyrka. Foto Marieke Aalders, Upplandsmuseet.

Gravkamrarna är alla byggda av gråsten med tegelgolv. Deras övre delar är byggda av tegel och inuti har de varit vitputsade. Kamrarna är ca 2,3 m långa, 1,5 m breda och ca 1,5 djupa. Två av kamrarna har uppförts över kyrkoherdar och deras hustrur. Dessa kammare är från 1679 och 1780-talet. I den tredje kammaren har Karin Hansdotter, född från Västergötland, fått sin sista vila år 1606. Kamrarna har täkts med gravhällar som vid renoveringen tillfälligt lyfts bort men som åter läggs på plats när renoveringen är klar. 

Upplandsmuseets osteolog (benexpert) Marieke Aalders har i samband med undersökningen även analyserat benen som fanns i kamrarna. Analysen syftade till att se antal individer, kön, ålder och eventuella sjukdomar. Benen hade vid tidigare renoveringar plockats om och flyttats runt i graven. Vi var därför osäkra på om benen i kamrarna var de som från början gravlagts här. Nu när analysen nästan är klar tror vi oss veta att det är de individer som gravlagts i gravkamrarna, som finns här.  Gravkamrarna är och har varit vilorum för sammanlagt 9 vuxna individer och 6 barn. De kommer efter att återbegravas på rätt ställe innan det nya golvet konstruerats.

Rester efter det medeltida altaret som legat invid den äldre östväggen. Foto Joakim Kjellberg, Upplandsmuseet.

Förutom gravkamrarna har vi arkeologer också hittat fundamentet till det medeltida altaret. Detta låg centrat i korets östra del och markerar altarets placering före kyrkans östvägg byggdes om 1860. Fundamentet är av gråsten, ca 2 m långt och 1,5 m brett och har legat en bit ut från den ursprungliga östväggen. 

Strax innanför och öster om triumfbågen påträffades på båda sidor om gravkammare 1 ett enkelt rullskift av tegel. Detta tolkas som ett möjligt fundament för ett korskrank. Ett korskrank ska ha funnits i kyrkan under början av 1600-talet och om det funnits något äldre korskrank i kyrkan vet vi ej. Höjden på fundamentet och kamrarna visar att korets golv troligen låg 0,2 m över långhusets golv under 1600-1700- talet.

Endast enstaka föremålsfynd har gjorts i samband med undersökningen. Ett mynt från 1656 samt bitar av fönsterglas från medeltid och 1600-tal. Vi har inte hittat några spår efter en äldre kyrka. Det är istället delar av kyrkans historia från medeltid till 1800-tal som nu undersökts arkeologiskt.

Myntfynd! På en av gravkamrarna hittades ett ¼ öre kopparmynt präglat av Karl X Gustav år 1656. Kanske har myntet tappats vid tidigare kyrkorenoveringar. Foto Marieke Aalders, Upplandsmuseet