Nu är det fjärde ljuset tänt!
Idag är det fjärde advent och många av oss tänder det fjärde ljuset i våra adventsljusstakar. Men hur gammal är den traditionen egentligen?
Före reformationen inleddes julfastan i advent och i äldre tid var det i verkligen fasta som gällde innan det var dags för julfesten. När vi idag firar advent så kanske många av oss tänker oss att de flesta seder och bruk som vi förknippar med denna tid är riktigt gamla. I själva verket så är många inslag ganska unga sett till vår kulturhistoria. Att vi har en nedräkning med olika föremål som hjälp fram till jul är en sådan relativt ung tradition. Då tänker vi på adventsgranen, adventsljusstaken, adventskalendern och datumljuset, alla är de olika symboliska markörer, föremål som synbart åskådliggör att julen närmar sig.
Adventsljusstaken med fyra ljus, ja den slog igenom på 1930-talet. I Uppsala med omnejd kom Uppsala Ekebys adventsskål med fyra ljushållare och plats för mossa och pynt i mitten, att bli mycket populär. Kanske har flera av er en sådan hemma? Här nedan visar vi en annan variant.
Adventsljusstake (UM10073) av lergods, beigeglaserad.
Ljusstaken av lergods är komponerad av Gerda Jungberg omkring 1930 och finns med i S:t Eriks katalog 1937. S:t Eriks Lervarufabriker grundades 1888 med en kakelfabrik på Blomgatan 9, Uppsala. 1908 började man tillverka keramik och företaget utökades även med ett tegelbruk. 1937 köptes kakel- och keramikfabriken upp av Upsala Ekeby AB. Ljusstaken kom som gåva till Upplandsmuseet 1959 från S:t Eriks Lervarufabriker i Uppsala.
Adventsljusstaken (UM18051) ovan är tillverkad i trä och dekorerad med fyra änglar som spelar dragspel, lyra, munspel och fiol. Mellan änglarna finns granar i grönt. Ljusstaken har använts som adventsljusstake i givarens föräldrahem omkring 1940. Föräldrarna var antikhandlare Alfons och Lisa Olsson. Ljusstaken inkom som gåva till Upplandsmuseet 1977 från antikvitetshandlare Lars Olsson.
De övriga adventsnedräknarna då? Ja, adventsgranen kom till Sverige med inspiration från Tyskland. Det var diakonissorna på Ersta barnhem i Stockholm som lät iordningställa en adventsgran på 1870-talet. Varje söndag i advent fick barnen tända sju ljus, ett för varje veckodag. På så sätt kom en ny sed till Sverige, som fanns och finns i olika varianter än idag i. Ärkebiskop Nathan Söderblom lär år 1896 ha berättat att de i hans hem brukade ha en enbuske med fyra adventsljus som tändes, ett för varje söndag fram till jul.
Adventskalendern, ja den har sitt ursprung från Tyskland och togs upp på 1930-talet av Sveriges Flickors Scoutförbund. Kalendern hade 24 luckor att öppna, en för varje dag i väntan på julafton och den riktade sig till barn. Kalenderns syfte var att samla in pengar till flickscoutrörelsen.
Alla fyra ljusen är tända! På bilden står Marianne Ekwall invid ett bord med adventsljusstake, Uppsala 1953. Foto: Uppsala-Bild/Upplandsmuseet