Före Stora torget
Tidigare undersökningar på Stora torget i Uppsala har varit mycket få. Kunskapen om den äldre bebyggelsen, före det att torget anlades i mitten av 1600-talet, får vi till stor del hämta från kvarteren runt omkring. Här har påträffats spår av bebyggelse, främst trähus inom långsmala tomter, som går långt tillbaka i medeltiden och till stadens allra äldsta period.
De äldsta spåren finner vi i kvarteret Rådhuset på torgets nordvästra sida och närmast Fyrisån. Här finns bebyggelse från tidig medeltid och möjligen redan till yngre järnålder. Närmare torget undersöktes en yta 1975-1976 och här undersökte arkeologerna flera nivåer av bebyggelse från och med mitten av 1100-talet. Redan under 1200-talet förtätades gårdarna och platsen användes ännu mer intensivt från sekelskiftet 1300 när domkyrkan flyttar till staden. På 1300-talet skapades också en fastare tomtstruktur med gator längs med Fyrisån och tvärgränder ned till vattnet. Fyndmaterialet visar att här bodde personer ur stadens borgerskap, det vill säga främst köpmän och hantverkare.
I kvarteret Kransen, på torgets nordöstra sida vid nuvarande Maxrestaurangen och Rådhuset, gjordes 1978 en av de största undersökningarna i Uppsalas arkeologihistoria. Undersökningen visade att stadsbebyggelsen expanderade längre upp från ån under 1300-talet. Även om den undersökta ytan i kvarteret Kransen inte direkt ansluter till torget ger den oss arkeologer en bild av hur det kan se ut under Stora torget.
Så här såg den medeltida bebyggelsen ut på en av de stadsgårdar som undersöktes i kvarteret Kransen 1978. Tomten har anlagts längs med en medeltida gata och de låga trähusen var byggda runt en stenlagd gårdsplan. Husen hade trä, torv- och halmtak och har varit både bostäder och ekonomibyggnader så som förråd och fähus. Foto och rekonstruktion av bebyggelsen under 1400-talet (efter Ehn & Gustafsson 1984).
En betydligt äldre men mycket intressant undersökning gjordes 1934 i kvarteret Näktergalen vid nuvarande Akademibokhandeln på torgets sydöstra sida. Tomten hade sedan slutet av 1600-talet tillhört Olof Rudbeck d.ä. Här hittades flera äldre stenhus vid sidan av mycket omfattande arkeologiska lämningar av medeltida bebyggelse. Tyvärr är den arkeologiska dokumentationen till stora delar obearbetad och även om undersökningen för tiden var modern så saknar vi med dagens mått en del kunskap om de arkeologiska lämningarna och deras ålder. Vad som däremot finns är ett relativt stort och varierande fyndmaterial från ca 1200 och framåt. Här finns bland annat flera vackert snidade trädetaljer till byggnader och mängder av föremål, troligen tillhörande några av stadens mer förmögna hushåll. Här påträffades också lämningar efter murade byggnader och medeltida källare som delvis låg under Stora torget.
När det skulle byggas nytt i kvarteret Näktergalen 1934 kunde en del arkeologiska lämningar dokumenteras. Bland annat fanns här flera hus och murade källare från medeltid. Foto: Upplandsmuseet.
Vid sidan av dessa större undersökningar finns även en mängd mindre och enskilda iakttagelser både från Stora torget och i närliggande kvarter. Undersökningar på torget under 1990- och 2000-talen har visat på upp till drygt två meter tjocka kulturlager med flera bebyggelseskikt och välbevarade lämningar från 1200-tal och framåt.
En del mer fantasieggande och spektakulära fynd har även gjorts i närområdet. Bland annat hittades vad som tolkats som en dopfunt i trä på torgets västra del 1962 eller 1963. Under 1800-talet tillvaratogs fynd från vad som uppgavs vara ett ”drakskepp” mellan Stora torget och Fyrisån. Mer om dessa och andra fynd kommer i senare blogginlägg.
Med utgångspunkt från tidigare undersökningar och iakttagelser kan vi, med hjälp av historiska källor samt äldre kartmaterial, åtminstone hypotetiskt rekonstruera den miljö som vi kan förvänta oss under Stora torget. Givetvis är sådana rekonstruktioner i nuläget spekulativa, men troligen kommer vi i de djupa och relativt smala schakten påträffa en tät stadsbebyggelse med gator, hus och gårdsplaner i flera skikt från omkring 1200-1650. Här kommer vi också troligen att finna mängder med välbevarade föremål i keramik, metall, läder och trä från både vardagsliv och fester i det medeltida Uppsala. Självklart kan vi som många gånger innan ändå bli överraskade. Det är ju det som gör arkeologi så spännande!
Rekonstruktion av bebyggelsen i den östra delen av det medeltida Uppsala med området för det blivande Stora torget visas förstorat inom förstoringsglaset. Rekonstruktionen bygger på den arkeologiska kunskapen om stadens bebyggelse vid mitten av 1980-talet och bilden är ett utsnitt och bearbetning av en målning från Upplandsmuseets stadshistoriska utställning ”Vårt Uppsala”.