Vad kan finnas under Stora torget?
Stora torget kommer under 2022 att få en ny gestaltning av Uppsala kommun. I samband med markingreppen är Upplandsmuseets arkeologer med och dokumenterar de äldre lämningar som finns i schakten. Det finns bara ett fåtal tidigare arkeologiska undersökningar gjorda på torget, men vi vet en del om kringliggande gator och kvarter. Därför tror vi att vi kommer hitta spår av äldre hus, gårdsmiljöer och gator från medeltid till 1600-tal. Möjligen också ett rikt och varierat fyndmaterial. Men Stora torget kommer säkert också bjuda på ny kunskap om stadens historia och en hel del överraskningar.
1600-tal och stadens stora nya torg
Stora torget i Uppsala anlades i mitten av 1600-talet i samband med att staden fick en ny och för tiden moderniserad stadsplan. Den så kallade ”regleringen” skulle vara till ”stadens prydnad och zijrat, som andra dess bekväm- och nyttigheter” heter det i den blivande drottning Christinas förmyndarregerings resolution 28/2 1643 (Herdin 1932:56). Genom den nya stadsplanen fick den gamla medeltidsstaden mer av sitt nuvarande utseende och mer rätvinkliga gator och kvarter. I ombyggnadsprocessen, som möttes delvis med starkt motstånd och tog många år, fick många gårdar flytta på sig och byggnader revs.
Renritning av den så kallade regleringskartan från 1643 där det planerade nya gatunätet med Stora torget ritades ut (med prickade linjer) över den vid tiden äldre och befintliga bebyggelsen och gatunätet (heldragna linjer). Det ”nya” och senare Stora torget har markerats i rött. Efter Anund m.fl. 2001:93.
Tanken med den nya stadsplanen var till stor del ekonomisk och administrativ och syftade till att binda samman stadens fyra tullportar, en i vartdera väderstreck. Vid stadstullarna kunde man ta skatt på de varor som fördes in och ut ur staden. Från tullportarna ledde sedan fyra huvudgator in på det nya, kvadratiska och hörnslutna torget i stadens mitt där varorna skulle utbjudas till försäljning. Genom indelningen markerades också stadens stadsdelar, de så kallade fjärdingarna.
En annan motivering och pådrivande faktor var att det nya gatunätet passande nog skulle kunna vara färdigt till drottning Christinas planerade kröning i domkyrkan. Hon skulle då kunna rida in i staden och upp till kyrkan på de nya gatorna där hon kunde motta folkets jubel. Drottningens kröning, liksom färdigställandet av gator och torg, sköts upp vid flera tillfällen. Det finns gott om uppgifter om bråk, tvångsrivningar och utfärdade böter mellan stadens borgmästare och olika gårdsägare under 1640-talet.
Intresset verkar ha varit större för nybyggnation runt det planerade torget än för omdragningen av gatorna. De rikaste ur borgerskapet kom från 1645 att skaffa tomter vid ”Nya torget” och började uppföra sina stora stenhus där. Exempelvis lät köpmannen Claes Eden uppföra sitt stenhus här, som blev ”det största näst Slottet” men också ansågs vara ”det vackraste i staden” (Herdin 1932:69). Avbildningar av miljön runt det nya torget finns först från senare delen av 1600-talet och då reste sig flera förnäma stenhus runt torgets sidor, några andra byggnadsmaterial än sten tilläts inte.
Utsnitt av området runt det Stora torget ur den så kallad Rudbecks huskarta från omkring 1690. Alvinportalen UU.
19 800 vagnar med grus och sten
Under 1648 tog till slut arbetet med Stora torgets färdigställande fart. Stadens borgare skulle då skatta i form av ett antal vagnslaster sten och grus till utfyllnad av torget och anslutande gator. Under fyra månader lades omkring 19 800 vagnslaster (!) med grus och sten ut i väntan på drottningen. Materialet hämtades mestadels från åsen väster om Slottet, troligen också från kvarteret Sandbacken på stadens östra sida. Drottningen kröntes trots ansträngningarna så småningom i Storkyrkan i Stockholm och det nya torget kunde invigas först till Distingsmarknaden 1650 (Herdin 1932:72).
En karta från 1667 visar att det då fortfarande kvarstod mycket att göra innan regleringen var till fullo genomförd, även om torget och huvudgatorna då var utlagda. Först genom återuppbyggnaden efter den stora stadsbranden 1702 fann staden tillfälle att genomföra regleringen till fullo.
Vad som fanns före torget hoppas Upplandsmuseets arkeologer ta reda på i samband med den arkeologiska schaktningsövervakningen 2022.
Nyfiken på att läsa mer?
Anund, J., Carlsson, R., Syse, B., 2001. Uppsalas medeltid och 1600-talets kartor. I Årsboken Uppland 2001, sid. 65–112.
Herdin, K.W. 1932. Bygge och bo i äldre tider. Bidrag till Uppsala stads byggnadshistoria 1. Uppsala.