Under gågatan

Som säkert många i Uppsala har uppmärksammat håller Uppsala kommun på med en omgestaltning av gågatan i centrala delen av staden. Omgestaltningen görs på sträckan mellan Stora torget och Bangårdsgatan. Upplandsmuseets arkeologer följer arbetet och dokumenterar de lämningar som fortfarande finns kvar under marken.

Gågatan, eller Kungsängsgatan som gatan heter söder om Stora Torget, anlades i samband med stadsregleringen på 1600-talet, då ett rätlinjigt gatunät ersatte de medeltida krokiga gränderna. Kungsängsgatan har alltså inte haft en tidigare sträckning, utan området utgjordes av kvartersmark med diverse byggnader. Det fanns också många små gränder som korsade den nuvarande gågatan.

Under gatan finns gott om ledningar, brunnar och andra moderna företeelser som förstört de äldre lämningarna, men på några platser har det ändå funnits kvar rester av Uppsalas äldre historia.

Vi har sett spår av åtminstone två byggnader där delar av golv i lera och trä har undersökts. Det går inte att fastställa exakt hur gamla husen är, men det ena kan med ledning av keramikfynd antas vara från omkring 1600 medan det andra troligen är äldre, kanske medeltida.

Figur 1: Linda undersöker rester efter ett möjligt medeltida hus. Foto: Malin Lucas.

Vi har också på flera ställen hittat rester av vad vi tror är ett äldre dräneringsdike i form av en träfodrad stenkista. En likadan konstruktion har tidigare undersökts vid arkeologiska undersökningar i Bangårdsgatan.

Figur 2: Hans dokumenterar rester efter ett stenfyllt dräneringsdike och en kavelbro. Foto: Anna Ölund.

Figur 3: Stenlagd gata eller gårdsplan, troligen från 1600-talet, som finns bevarad under gågatan. Foto: Anna Ölund.

Arbetet fortsätter till hösten 2020 och vi arkeologer jobbar vidare med övervakning av schakten, fyndregistrering och rapportskrivande. Förhoppningsvis kan keramikfynd och dendrokronologiska dateringar av trä från olika konstruktioner, ge svar på hur gamla hus och stenläggningar under gågatan är.