Linnéträdgården - Rudbecks källare och Linnés potta?

2 december 2022
Linnéträdgården - Rudbecks källare och Linnés potta?
Linnéträdgården med prefektgården utmed Svartbäcksgatan i förgrunden avbildad 1745. Ur Horti Upsaliensis Prospectus. Uppsala universitetsbibliotek. Alvinportalen.

I Linnéträdgården i Uppsala, planeras för en ny besöksbyggnad och Upplandsmuseets arkeologer genomför därför en förundersökning i trädgårdens sydvästra del. Det är i denna del av trädgården, närmast Svartbäcksgatan som Carl von Linné hade sin prefektbostad med tillhörande ekonomibyggnader.

Området där den nya byggnaden, en ersättare för den befintliga paviljongen, är tänkt att placeras har tidigare berörts av en mindre och ytlig arkeologisk undersökning 1943. Då kunde endast grunderna efter de historiskt kända ekonomibyggnaderna, ett portlider och en stallänga till prefektgården, delvis dokumenteras.

Bild 1. Arkeologisk förundersökning pågår just nu i Linnéträdgården. Parken öppnar i juni och då börjar undersökningen gå mot sitt slut.

Trädgården och prefektbostaden är väl dokumenterade i historiska källor, medan den arkeologiska kunskapen om tiden före trädgården i kvarteret mestadels kan hämtas från intilliggande undersökningar.  1999 och 2004 undersöktes medeltida lämningar efter smides- och gjuteriverksamheter närmast Kungsgatan. Spår av smidesverksamhet framkom också 1984 vid Skolgatan och närmare den yta som nu undersöks. Smidet kopplades då till en äldre bebyggelse med flera hus, troligen både bostadshus och ekonomibyggnader daterade till 1400-talet. Det verkade också som att återkommande översvämningar varit ett problem för den äldsta bebyggelsen och först efter att området utfyllts kunde det under 1600-talet bebyggas igen.

Under 1600-talets andra hälft började Olof Rudbeck d.ä. att köpa upp flera mindre tomter i kvarteret och slå samman dem med den äldre Akademiträdgården till en botanisk trädgård. Han lät senare också uppföra den nuvarande prefektgården utmed Svartbäcksgatan. Prefektgården skadades svårt i den stora stadsbranden 1702. Trädgården omformades kraftigt och fick sitt nuvarande utseende då Carl von Linné tillträtt som prefekt för den Botaniska institutionen 1741. Linné nyttjade från 1743 prefektbostaden i korsningen Svartbäcksgatan/Linnégatan som bostad, vilken fick kraftigt förändrat utseende genom en renovering. Till prefektgårdens bostad hörde två ekonomilängor som finns avbildade från 1745.

Botaniska trädgården kom att 1807 flyttas till sitt nuvarande läge väster om Uppsala slott medan den gamla botaniska trädgården i kvarteret Örtedalen kom att användas som park och potatisland. Bland annat hyrdes Orangeriet ut till Östgöta nations verksamheter. Svenska Linnésällskapet bildades 1917 och på deras initiativ restaurerades trädgården efter 1745 års plan och 1937 öppnades Linnémuseet i den gamla prefektbostaden. Uppsala universitet driver idag verksamheten i Linnéträdgården medan fastigheterna förvaltas av Statens fastighetsverk.    

Bild 2. Utsnitt ur Hårlemans Horti Upsaliensis Mappa från 1745 som visar prefektbostaden till höger och tillhörande ekonomibyggnader till vänster. Området för den aktuella förundersökningsschakten markerad med röd rektangel.  Uppsala universitetsbibliotek, Alvinportalen.

Nu har undersökningen pågått en vecka i fyra mindre schakt som ligger intill den befintliga besökspaviljongen. Vi har hittat spår som till stor del överensstämmer med de byggnader som finns avbildade år 1745. Men vi har också hittat en tidigare okänd källare som möjligen tillhör ett äldre byggnadsskede. Kanske är det en källare från Rudbecks tid? Dessutom har vi fått fram ännu äldre träkonstruktioner i form av en stolpe samt bitar av smidesslagg.

Fyndmaterialet hitintills utgörs av smidesslagg och djurben i de äldsta lagren. Från Linnés tid på platsen finns rikliga mängder tegel och fönsterglas, samt hushållskeramik. Vi har även hittat en del av ett stort keramikkärl. När vi gräver vidare kan vi förhoppningsvis svara på om det är Linnés potta eller ett kärl som använts för annat ändamål.

Bild 3. Körsbärsblommor på arkeologiska lämningar i ett av förundersökningsschakten. Här syns spåren efter det portlider som lett in till ekonomidelen av prefektbostaden. I förgrunden syns fynden av keramikkärl från mitten och senare delen av 1700-talet.

 

Tyvärr har vi inte möjlighet att ta emot besökare på platsen. Men här på bloggen kommer vi berätta om undersökningen och vad vi hittar.