En handbok i runstensvård
Som diskuterats i tidigare blogginlägg bedriver Upplandsmuseet sedan 2018 ett vårdsprojekt inriktat på det unika och hotade kulturarv som runstenarna utgör. Projektet har många förgreningar. Det inleddes med en inventering under 2018 och 2019, då utomhus belägna runstenar i länet besöktes och kategoriserades efter vårdbehov. De senaste två åren har ett antal åtgärder genomförts på de mest utsatta stenarna. Men mycket arbete återstår, och det finns många frågetecken kring hur stenarna ska vårdas i framtiden.
Ett stort arbete är rengöring av stenar som är så överväxta av mossa och lav att det är svårt att se att de är runstenar. För tillfället pågår rengöringsåtgärder på ett 40-tal stenar, både i urbana miljöer som Universitetsparken i centrala Uppsala och ute på landsbygden. Metoden som används är en skonsam torrengöring med träspatel och mjuk borste, följt av behandling med etanol. Vissa moment, såsom etanolbehandling och en inplanerad ångtvätt av ett urval stenar, kan bara kulturmiljövårdsinstanser som Upplandsmuseet genomföra, medan andra, som torrengöring och tvätt med vatten kan utföras av allmänheten, dock efter att fått tydliga instruktioner. En annan åtgärd man kan göra som privatperson är röjning av växtligheten kring stenarna, givetvis i samråd med berörd markägare och Upplandsmuseet. Upplandsmuseet bedriver redan nu utbildning för länets hembygdsföreningar kring enklare vård och tillsyn av stenarna, men det har hittills saknats ett enhetligt läromedel.
Robin Lucas behandlar en runhäll med etanol. U 497 vid Tibble, Husby-Långhundra. Foto: Upplandsmuseet.
En handbok
För att reda ut alla oklarheter kring hur man på bästa och skonsammast sätt tar hand om en runsten har Upplandsmuseet tagit initiativ till att under 2022 utveckla en handbok. Projektet finansieras av Länsstyrelsen i Uppsala län. Arbetet med handboken görs huvudsakligen av Eva Ernfridsson, en erfaren stenkonservator från Göteborg. Eva har lång erfarenhet av konservering av arkeologiskt material, och med både norska hällristningar och svenska runinskrifter på meritlistan. Eva gör detaljerade studier av biologiska tillväxten på ett urval stenar, för att kartlägga hotet och vägleda till skonsammaste rengöringsmetod. Hennes arbete är tudelat; dels försöker hon komma med förslag på olika metoder för att ta bort olika sorters tillväxt, dels sätter hon upp riktlinjer för vad man som privatperson kan göra och, minst lika viktigt, vad man absolut inte ska göra.
Eva Ernfridsson, stenkonservator, tar närbilder av lavtillväxt på runstenen U 686 vid Sanda på Skoklosterhalvön. Foto: Upplandsmuseet.
Tanken är att Eva Ernfridssons och Upplandsmuseets arbete ska utmynna i en rikt illustrerad handbok som berättar om de olika sorters lavar och mossor som växer på runstenar och även pedagogiskt visa på olika metoder för rengöring. Handboken ska ha klara riktlinjer för vem som får göra vad. Tanken är att handboken ska ligga färdig under vintern 2022, redo för att användas av hembygdsföreningar och intresserad allmänhet under våren 2023. Handboken kommer finnas på Upplandsmuseets hemsida för nedladdning.
Närbild av olika lavarter på runstenen U 686 vid Sanda på Skoklosterhalvön. Kl 12 i bilden växer grådaggig kantlav. Kl 3-4 växer en gråsvart art av kartlavssläktet. Kl 5 nära mitten växer en blekgul kantlav. Kl 6 växer en gul ägglav. Kl 11 nära mitten växer en brun kantlav och intill den en gulgrön art av kartlavssläktet. Foto: Eva Ernfridsson, Litobiome AB.