Arkeologisk förmedling - tankar från Danmark och Gamla Uppsalas framtid
Upplandsmuseet står inför ett eventuellt övertagande av Gamla Uppsala museum, som i nuläget drivs av Riksantikvarieämbetet. Inför detta har museets arkeologiska avdelning genomfört en resa till Danmark i syfte att söka inspiration och nya idéer från våra kollegor i söder. Att överta driften av ett museum som det i Gamla Uppsala innebär ett stort ansvar men förhoppningsvis kan det även innebära möjligheter att tänka och göra nytt.
Gamla Uppsala Museum som i dag drivs av Riksantikvarieämbetet.
Under resan besökte vi flera arkeologiska museer där man, på olika vis, främst fokuserar på att lyfta fram och gestalta tidsperioderna yngre järnålder och vikingatid. Vi fick genom detta en chans att, med den kulturhistoriska bilden i fokus, tillsammans reflektera över viktiga frågor som rör en plats historia, gestaltning och autenticitet.
Hur kan man utveckla, variera och förbättra ett befintligt museum? Vilken funktion och roll ska och kan museet ha i samhället? Vi skulle vilja lyfta kulturmiljön i Gamla Uppsala och på så vis skapa en spännande och lockande plats för såväl lokala, inhemska och utländska besökare. Det enastående läget med museet som en integrerad del av kulturmiljön innebär möjligheter att skapa en levande plats dit människor kan söka sig för inspiration, kunskap och reflektion. I den lilla orten Jelling i Danmark har detta nyligen blivit verklighet.
Monumentområdet vid Jelling. Foto Upplandsmuseet.
Vid Jelling finns en kulturmiljö inte helt olik den i Gamla Uppsala, även om den är mindre till yta och innehåll, med ett museum alldeles intill själva fornlämningen. Här finns två stora gravhögar, en skeppssättning och en medeltida kyrka. Vid arkeologiska undersökningar har man även påträffat stora hallbyggnader intill högarna samt en rombisk pallisad som omgärdar hela komplexet.
Pallisaden tolkad som konstverk inramar monumentområdet. Foto Upplandsmuseet.
Alldeles intill högarna och kyrkan ligger Royal Jelling museum, eller Kongernes Jelling, som sedan 2007 drivs av Nationalmuseet i Danmark. Nyligen gjordes en stor satsning på museet och den faktiska kulturmiljön. I juni 2015 öppnade de nya utställningarna. Fokus har lagts på att skapa ett museum där besökaren kan interagera och själv delta i utställningen. Det är berättelsen om platsens historia som står i fokus förmedlad genom den senaste digitala tekniken. Trots att föremål nästan helt saknas i utställningen lyckas Jelling museum förmedla en sammanhängande upplevelse av vikingarnas samhälle, religion och livsvillkor.
Förutom att ha utvecklat en upplevelsebaserad vandring innanför museets väggar, har man även integrerat det omkringliggande landskapet och fornlämningarna. En konstnär har fått gestalta de delar av platsens historia som inte längre syns, läget för pallisaden markeras delvis med höga stolpar och plattor gjutna i betong. Även den stora skeppssättningen har synliggjorts genom snedställda betongplattor. Man har skapat ett samspel mellan museet och kulturmiljön som tillsammans blivit ett populärt besöksmål. Under de tre första månaderna sedan nystarten har man haft drygt 90.000 besökare.
Den nya museibyggnaden i Moesgaard. Foto Moesgaard Museum
Mycket stora satsningar har även gjorts på det arkeologiska museet Moesgaard utanför staden Århus. Här har man byggt en helt ny museibyggnad och enbart arkitekturen är värd ett besök. Upplevelserna börjar redan i museets stora entréhall. I den centralt belägna trappan, som leder ned till utställningen över förhistorien, möter man ”Familjen” - sju verklighetstrogna rekonstruktioner i naturlig storlek av de tidiga hominiderna, från Lucy fram till stenålderskvinnan från Koelbjerg. I utställningen involveras sedan nästan alla ens sinnen. Vandringen genom olika salar och rum ackompanjeras av ljus, ljud och melodier. I delen som visar upp bronsåldern illustreras dåtidens kosmologi genom ett ljusskådespel över natthimlen som fyller salens tak. Därunder finns ekkistegravarna från Borum Eshøj placerade inuti en gravhög där man själv kan vandra in. På Moesgaard finns ett av Danmarks välkända mosslik, Grauballemannen, som kan beskådas både ovanifrån, där golvet som omger montern är mjukt och ger känslan av att vandra på torv, och beskådas nere i mossens djup där Grauballemannen vilar.
Stjärnhimlen i Bronsåldersdelen på utställningen "Oldtid". Foto Upplandsmuseet
Ett intryck som vi alla delar efter resan, som sannolikt stannar hos oss längst, är hur högt man i Danmark värdesätter kulturmiljöer och arkeologisk kunskap. Att tillgängliggöra och förmedla denna kunskap prioriteras, såväl hos företagsvärlden, allmänheten och på kommunal och statlig nivå.
De senaste 25 åren har flera omfattande arkeologiska undersökningar genomförts i Gamla Uppsala, både i forsknings- och exploateringssyfte. Ny och viktig kunskap om platsens historiska utveckling har framkommit. Det mytiska centrum som Gamla Uppsala utgjort, börjar successivt ta form och få klarare konturer. Det innebär att historien nu måste revideras och lyftas fram. Detta bör gestaltas, förmedlas och göras tillgängligt. Utvecklingsmöjligheterna för museet och kulturmiljön som besöksmål är unika. Här finns en snarast outnyttjad resurs som behöver värnas, brukas och utvecklas.
Upplandsmuseets arkeologiska avdelning på plats utanför Vikingemuseet Ladby. Från vänster: Robin Lucas, Emelie Sunding, Per Frölund, Bent Syse, Dan Fagerlund, Malin Lucas och Anna Ölund. Foto Upplandsmuseet