Rickomberga. Stolphål, stolphål, stolphål!

Den arkeologiska undersökningen i Rickomberga avslutades under förra veckan, och vi har påbörjat det mödosamma arbetet med att registrera alla de objekt som framkom under det tre veckor långa fältarbetet. Inom undersökningsområdets knappt 1500 kvadratmeter påträffades häpnadsväckande 350 stolphål, ett sextiotal härdar och ytterligare ett antal gropar.

Området har under äldre järnålder utgjort delar av en större boplats, med flera generationer hus successivt anlagda ovanpå äldre konstruktioner. Den stora utmaningen är nu att identifiera de olika hus som funnits i området. Vi söker dels efter treskeppiga byggnader, med takbärande stolpar i mitten och möjligen bevarade vägglinjer av klenare stolpar, dels enskeppiga byggnader, med kraftigare, takbärande stolpar i väggarna. Vi misstänker att ett antal en- och treskeppiga konstruktioner finns i området, men då dessa avlöst varandra över en period på flera hundra år, konfronteras vi av en matta av stolphål, tillhörande vitt skilda perioder. Det blir ett tidskrävande och mödosamt arbete att jämföra utseendet på de grävda stolphålen, och komma fram vilken konstruktion de tillhör. Det ska betonas att vi inte har mycket kvar av själva stolparna, utan mest gropar där stolpar stått och även en färgning där material rasat ner allteftersom stolparna ruttnat bort.

Koncentration av stolphål i områdets nordvästra del. Foto: Robin Lucas, Upplandsmuseet.

Stora delar av området täcktes av ett upp till tre decimeter tjockt kulturlager, troligen ett äldre odlingslager. De allra flesta stolphål låg under detta lager, vilket verkar antyda att boplatsen flyttats och området odlats upp, troligen under övergången till yngre järnålder. I kulturlagret hade även några härdar grävts ner. Dessa representerade det yngsta förhistoriska användandet av boplatsen.

Ett tvärsnitt av kulturlagret i botten av schaktet, med ett mindre stolphål under. Jordprover togs i lagret för att påvisa om det gödslats. Foto: Robin Lucas, Upplandsmuseet.

Ett mycket intressant objekt som inte kopplas till ett hus, var en ugn i områdets östra del. Den omsorgsfullt anlagda gropen hade en tydlig kant av rödbränd lera, ett tjockt och kraftigt bränt sot- och kollager, samt fynd av brända djurben och keramik. Troligen har ugnen haft en enklare kupol eller överbyggnad som rasat ner i gropen vid övergivandet.

Ett tvärsnitt av den undersökta ugnen. Foto: Malin Lucas, Upplandsmuseet.