Arkeologiska strapatser i skog och mark

7 juni 2019
Arkeologiska strapatser i skog och mark

Som arkeolog undersöker man inte bara genom att gräva, en annan del i fältarbetet kan vara så kallade utredningar och inventeringar. Dessa insatser görs oftast för att fastställa om det inom tilltänkta exploateringsområden finns okända fornlämningar. Under de sista skälvande veckorna 2017 gav sig några av Upplandsmuseets arkeologer ut för en större utredning i norra delarna av Stockholms län.

 

Redo för utredning! Robin Lucas och Hans Göthberg dokumenterar i fält. Foto Malin
Lucas, Upplandsmuseet.

 

Det var ett stråk mellan Vallentuna och Arlanda flygplats, inom Vallentuna och Sigtuna kommuner, som Upplandsmuseet fick i uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län att utreda.

Innan fältinventeringen påbörjades genomfördes en kart- och arkivstudie. Dels studerades äldre lantmäterikartor från perioden 1600-1800-tal för att få en uppfattning om förekomsten av äldre bebyggelse och markanvändning under sen historisk tid. Dessutom gjordes en genomgång av tidigare undersökningar som gjorts i anslutning till den aktuella sträckan och information om eventuella lösfynd inom området. Allt för att få en så bra bild som möjligt av vad som kunde väntas i fält.

Vår tappra trupp trotsade novemberkylan och vandrade genom sammanlagt 520 hektar av skogs- impediment- och odlingsmarker. Vid utredningen berördes 58 kända fornlämningar av olika typ och ålder som gravfält, stensättningar och stensträngar. Därtill lokaliserades inte mindre än 40 nya objekt av varierande slag och olika ålder som alla dokumenterades och mättes in digitalt med GPS. Bland de nyfunna lämningarna fanns stensättningar, stensträngar, gränsmarkeringar och lägenhetsbebyggelse.

 

Adam Hultberg mäter in en nyfunnen stensättning med hjälp av en GPS . Foto Robin
Lucas, Upplandsmuseet.

 

Hans Göthberg och Robin Lucas vid ett nyfunnen gränsröse. Foto Malin Lucas, Upplandsmuseet.

 

Med hjälp av äldre lantmäterikartor har flera av lägenhetsbebyggelserna kunnat identifieras som torp. Torpen verkar främst ha tillkommit under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal, men även äldre och yngre exempel fanns representerade. Vid torplämningarna hittades bland annat husgrunder, källargrunder och spisrösen. Kartstudierna visar även att användandet av mer än hälften av torpen upphört innan 1850.

 

En stolt Robin Lucas i en oregistrerad källargrund. Källaren kan kopplas samman med ett torp som finns med på kartor från 1764 och 1803. Foto Malin Lucas, Upplandsmuseet.

 

I landskapet kunde dessutom ett antal möjliga boplatslägen identifieras. Indikationer på en boplats kan exempelvis vara förekomst av skärvsten och skärvstenshögar samt närheten till gravfält. Förutom detta tittar man även på landskapets utseende, kanske den viktigaste ledtråden i jakten på boplatslägen!

Här finns rapporten för nedladdning

Författare: Hans Göthberg