Vid och bortom stadsgränsen - Kungsgatan & Klostergatan i Uppsala

Den som rört sig i Uppsala under våren har förmodligen lagt märke till de stora gatuschakten i S:t Olofsgatan, Kungsgatan och Klostergatan. Schaktningarna görs för att kunna flytta ledningar så att dessa inte är i vägen när planskilda korsningar så småningom ska byggas, med tunnlar under järnvägen vid S:t Olofsgatan och S:t Persgatan. I samband med de här arbetena görs en arkeologisk schaktningsövervakning där bevarade lämningar som finns i området dokumenteras.

Vid mitten av 1600-talet reglerades stadsplanen i Uppsala och dagens rätvinkliga gatunät kom till. I samband med det här gjordes den nuvarande Kungsgatans sträckning till stadens gräns österut. På kartorna från den här tiden syns att stadsgränsen kantades av lador. De stod på rad och bildade en mur runt staden, på vissa platser kompletterat med plank. Längs den aktuella delen av Kungsgatan fanns dubbla rader av lador uppställda 1702. Innanför dem fanns ett dike som markerade stadsgränsen men som troligen även var viktigt för att avvattna de bitvis ganska fuktiga områdena i stadens utkant. Någon gång under mitten av 1700-talet revs ladorna. Remsan längs stadsgränsen gjordes om till kål- och humlegårdar, alltså köksträdgårdar. Av senare kartor framgår det att dessa var privatägda och inhägnade.

Utsnitt ur 1702 års Uppsalakarta gjord av Lars Hoffstedt. Överst i bilden syns stadens östra gräns, längs den nuvarande Kungsgatan, med sitt stadsdike och de dubbla raderna av lador.

På 1840-talet, ett par årtionden innan området på allvar började bebyggas, tycks flera av odlingstomterna snarast ha haft karaktären av lustträdgårdar. I januari 1808 rapporteras om ett inbrott i en av trädgårdarna, tillhörig boktryckaren Edman. Den låsta grinden hade brutits upp och tre bikupor stulits. Längre tillbaka i tiden, under 1700-talet, finns färre uppgifter om hur kålgårdarna var utformade. Vid schaktningsövervakningarna i Klostergatan hittades dock lämningar efter flera av de odlingsbäddar som funnits på platsen. Bäddarna har varit omkring 1 m breda och mellanrummet mellan dem har varit minst lika brett. En av de två odlingsbäddar som syntes tydligast tycks ha varit brädfodrad, som en långsmal, nedgrävd pallkrage. I den fanns ett lager bark i botten. Över barken låg sandblandad mylla. Nu hoppas vi på att det finns några fröer eller annat växtmaterial bevarat i de prover som samlades in från botten av odlingsbäddarna så att vi kan få svar på vad som odlats här.

Schaktningar och svetsning i Klostergatan i Uppsala. I förgrunden syns ett mörkt stråk, lämningarna efter ett dike. Bortom det fanns fram till mitten av 1800-talet ett av stadens åkergärden.

I schaktväggen syns ett par av de nedgrävda odlingsbäddar som kunde dokumenteras i Klostergatan. Just här är schaktningarna avslutade men projektet fortsätter efter sommaren och möjligen hittar vi fler spår av odlingarna då.

I samma område, längre ned i marken, fanns rester efter träplintar eller -kubbar som grävts ned och av nedslagna störar. Troligen hör de här lämningarna till 1600-talets lador och hägnader. Eftersom ytterst få arkeologiska observationer gjorts utanför 1600-talets stadsgräns är det här troligen första gången som några spår dokumenterats efter ladorna. I öster kantades området med lador och senare trädgårdsodlingar av ett dike. Utanför det fanns ett av stadens åkergärden.

En av de träplintar eller -kubbar som troligen burit upp en lada längs stadsgränsen under 1600-talet. Just här var delar av träet bevarat och vi hoppas på att det är i tillräckligt got skick för att det ska gå att göra en årsringsdatering.

Ett annat spännande och ovanligt fynd som gjorts i Klostergatan är delar av en fisk, en abborre. Den hittades en bit ned i lersedimenten på samma nivå som en del musselskal, vilket tyder på att fisken hamnat i strandzonen då den dött. När det skedde vet vi fortfarande inte men vi hoppas på att fjäll från fisken ska kunna dateras. Med tanke på landhöjningen – fisken hittades strax under 6 meter över havet – är det troligt att fisken simmade där Klostergatan finns idag senast under slutet av järnåldern, för mer än 1000 år sedan.

Abborren som hittades i botten av schaktet på Klostergatan. Den ena sidan, fjällen och delar av fenorna, fanns bevarade.