Det "Nya torget" och bebyggelsen i det medeltida Uppsala
Frågorna från intresserade på schaktkanten vid Stora torget i Uppsala är många. Förutom den vanligaste frågan ”hittar ni något?” handlar ofta följdfrågorna om hur det såg ut i Uppsala under medeltiden. I detta inlägg tänkte vi därför passa på att lyfta blicken och se på Stora torgets läge i den medeltida staden.
Som vi tidigare berättat här på Arkelogibloggen byggdes själva Stora torget i mitten på 1600-talet. Då gavs det namnet Nya torget i relation till det som då blev Gamla torget, det vill säga det triangulära torget utanför Centralbadet nära Dombron över Fyrisån. Domkyrkan var den naturliga centrumpunkten på den västra och kyrkligt dominerade sidan av staden. Gamla torget var den centrala punkten på stadens östra sid. Det var här som flera av de mer prominenta byggnaderna fanns, bland annat stadens rådhus. I övrigt låg bebyggelsen med smala och vindlande gränder mellan de tre kyrkorna Fransiscanerkonventet, St Pers kyrka och Vårfrukyrkan.
Rekonstruktion av det senmedeltida Uppsala från utställningen vårt Uppsala på Upplandsmuseet. Illustration av Lotta Hillbom utifrån bevarade kartor och arkeologiska utgrävningar. Den blå ramen anger läget för det medeltida torget och röd ram anger läget för det ”Nya” eller Stora torget.
Från skriftliga källor vet vi att det dessutom funnits ett ännu äldre torg då ”borgmästare och råd” på begäran från den dåvarande kung Albrekt 1383 ”måtte bygga sig ett nytt torg i Uppsala”. Var det ännu äldre torg legat vet vi inte med säkerhet, men det finns flera kandidater både i den västra och östra delen av den medeltida staden. Det mesta av stadens handel har under senmedeltid bedrivits i de många små bodarna runt torget och utmed dagens Östra Ågatan. Det medeltida namnet på gatan var både Allmänningegatan (1308) och Köpmannagatan (1344).
I relation till Gamla torget kommer alltså bebyggelsen under Nya eller Stora torget längre bort från det dåtida centrumet i staden. Eftersom vi har väldigt lite kunskap om bebyggelsen under Stora torget sedan tidigare hoppas vi kunna bidra med mycket ny kunskap genom de pågående undersökningarna. En sak vet vi redan…inget tyder hitintills, trots det mindre centrala läget, på att det var några enklare gårdar eller fattigare hushåll än på andra håll i Uppsala som bodde och verkade här.
En orienteringskarta över det senmedeltida Uppsala med både det nya och det äldre stadsnätet markerat tillsammans med några av de medeltida byggnaderna och större arkeologiska undersökningar. Ur Kjellberg 2021.
Utifrån de äldsta bevarade kartorna antyder formen på gränder och kvarter att bebyggelsen är av ålderdomlig karaktär, med sina mycket långa och smala tomter ned mot ån. Ett närliggande och klassiskt exempel på denna typ av stadsplan är det äldre Sigtuna.
I schakten på Stora torget börjar vi just nu närma oss 1200-talets bebyggelsenivåer. Mycket av arkeologin i omliggande kvarter tyder på att det var först då som bebyggelsen spreds så långt inåt från åstranden. Förhoppningsvis kommer vi att komma ned till de allra äldsta lagren på några ställen och kanske kan vi då se spår av den äldsta staden under sent 1100-tal eller möjligen av ännu äldre bebyggelse.
Här syns tydliga spår av bebyggelsen under torget. De stående björkstolparna är en del av en hägnad som tillsamman med utkastat virke och ett dike legat i gränsen mellan två tomter. Utifrån fynden, däribland en kam, tror vi att hägnaden är från omkring sekelskiftet 1300. Det vill säga att den är samtida med Domkyrkans första byggnadsskeden och en intensiv byggnadsperiod i Uppsala.
Vill du läsa mer om hur det såg ut i det medeltida Uppsala? Tre lästips. Klicka på länkarna:
Rum utan utsikt. Ljus och fönster i medeltida byggnader. SSA 77. Qviström 2019.
Det medeltida Sverige 1:2. Tiundaland. Ulleråker, Vaksala, Uppsala stad. Dahlbäck m.fl. 1984