Gator och gränder i Uppsalas utkant – Arkeologi i och kring Svartmangatan
Under hösten 2022 har Upplandsmuseets arkeologer påbörjat en arkeologisk undersökning centrerad kring Svartmangatan i Uppsala. Undersökningen föranleds av att Uppsala Vatten genomför underhållningsarbete på områdets ledningsnät.
Gatorna och kvarteren i området kring Svartmangatan har sitt ursprung i stadsregleringen som genomfördes under mitten av 1600-talet. Då lade man ut de långa, rätvinkliga gator som fortfarande präglar stadsbilden i stora delar av centrala Uppsala. Än idag har kvarteren häromkring en stor del äldre byggelse bevarad, framför allt från 1800-talet. Under många hundra år begränsades Uppsala stad åt det här hållet av det som idag är Kyrkogatan och Skolgatan, och dessa idag så centrala kvarter låg då i stadens utkant.
Namnet Svartmangatan tycks vara minst lika gammalt som den nuvarande gatan, och är belagt från 1600-talet. Namnets ursprung är inte säkerställt men en teori är att det är stadens rackare eller skarprättare som avses, alltså bödeln. ”Svartman” ska då sannolikt antyda på såväl rackarens klädsel som arbetets mörka natur. Från 1600-talet fram till 1800-talet ska rackaren ha haft sin bostad i kvarteret Hörnet, vid korsningen Skolgatan/Kyrkogårdsgatan. Området kallades för ”Rackarnäbben” in på 1800-talet och det är också därifrån som namnet Rackarberget och sedermera Rackarbergsgatan kommer. Att stadens rackare har haft sin bostad i området säger redan det mycket om vilken miljö vi hade rört oss i om vi gått upp för Svartmangatan för några hundra år sedan. Kort sagt var det inte stadens finaste kvarter.
Bild 1. Den del av Svartmangatan som kommer undersökas arkeologiskt, sett mot sydväst, från Rundelsgränd. Till vänster år 1901—1902. Foto: Alfred Dahlgren, Upplandsmuseets samlingar. Till höger år 2022. Foto: Adam Hultberg, Upplandsmuseet.
Hittills har vi undersökt ett schakt, i angränsande S:t Larsgatan (Se bilden högst upp). En liten yta men med spännande resultat. Under asfalten låg den gamla kullerstensgatan från 1930-talet kvar. Därunder hittade vi stora omrörda jordlager. Jorden innehöll råämnen och spill från medeltida kamtillverkning. Avsågade ändar på djurben som blivit över när kammakaren utfört sitt hantverk. Eftersom jordmassorna var omrörda kan vi inte veta om de kommer från platsen eller förts dit ifrån närområdet, men tidigare undersökningar i S:t Johannesgatan och på Upplands nations innergård har också påvisat medeltida kammakeri. Att det funnits en eller flera kammakare i området under medeltiden kan vi alltså vara ganska säkra på. De tidigare rapporterna hittar ni under "publikationer" här på hemsidan.
Bild 2. Kulturlagren rensas fram i schaktet i S:t Larsgatan. Foto: Anna Ölund, Upplandsmuseet.
Längst ner i schaktet undersökte vi ett välbevarat oldingslager, i vilket vi hittade en ensam keramikskärva från tidig medeltid eller till och med vikingatid! Det finns få förhistoriska fynd från centrala Uppsala, men av de som finns kommer en stor del från just det här området, på sluttningen upp mot åsen. Det är många fler schakt som ska undersökas och vi hoppas på fler spännande resultat.
Vill ni veta mer om Uppsalas gatunamn så rekomenderar vi boken"Uppsalas gatunamn" av Mats Wahlberg, som ni hittar via länken. Vill ni veta mer om undersökningen så får ni fortsätta följa här på bloggen!