Medeltida hantverkskvarter i Uppsala
Under den senaste veckan har vi gjort en hel del fantastiska fynd på Stora torget. Det handlar om enkla och vardagliga föremål i trä, läder och textil. En typ av fynd som vi arkeologer sällan får möjlighet att se!
Nu har vi varit tillbaka på Stora torget under ett par veckor för att undersöka några mindre brunnschakt på den sydvästra delen av torget, ett område som vi inte undersökt tidigare. Även om groparna till ytan blivit mindre är fynden desto fler. Det beror på de fantastiska bevaringsförhållandena. Här har vi undersökt flera nivåer av medeltida hus, en tomtgräns och delar av en träbrolagd gata. Vi har funnit spår av både textil-, läder- och trähantverk. Även om vi måste vänta på fler analyser är vi ganska säkra på att det mesta vi undersökt kan dateras till senare delen av 1200-talet och fram till mitten av 1300-talet.
I den syrefattiga miljön i Uppsalaleran bevaras många föremål ovanligt bra. I det vi undersökt nu har till och med halmstrån bevarats så väl att de ser helt färska ut och björknäver är fortfarande mjukt och böjligt – efter omkring 700 år! När vi hittar föremål börjar de brytas ned snabbt och måste konserveras för att kunna sparas för framtiden, det gäller särskilt organiskt material. Många föremål är små och sköra men ger unika inblickar och ögonblicksbilder av medeltidens Uppsala. Här nedan kan du se en sammanställning av några av fynden från den senaste veckan. Hoppas du finner dem lika spektakulära som vi!
Bild 1.Till vänster ett svarvat träkärl på hög fot. I mitten en del av en vaxtavla och en samtida avbildning ur Manesse Codex från 1300-1340. Till höger en bit näver med ristade flätband. Foto: Joakim Kjellberg och Olle Norling, Upplandsmuseet samt NPL - DeA Picture Library / Bridgeman Images.
Tre väldigt roliga och ovanliga fynd från veckan som gått är en svarvad dryckesbägare, en vaxtavla och ett ristat näverstycke. Du kan se dem på bilderna här ovanför. Fynden kommer alla från lager som preliminärt kan dateras till 1300-talets första hälft. Ett nästan helt intakt svarvat träkärl hittades utanför ett av de undersökta husen. Det har en ovanligt hög fot och har troligen använts som en dryckespokal. I botten finns ett bomärke som visar vem den tillhört och idag kan vi bara fantisera om vem det varit.
Fyndet av vaxtavlan gjordes strax intill den svarvade bägaren. I träramen lades vax och i detta kunde man rista text eller räkenskaper med ett vasst nålformat skrivredskap som kallades stylus. När det behövdes kunde man sudda ut det genom att jämna ut vaxet med stylusens baksida och sedan skriva igen. Hur vaxtavlan från Stora torget en gång kan ha sett ut och använts kan du se på den samtida avbildningen här ovanför. Den är hämtad från ett schweiziskt manuskript från början av 1300-talet och visar en skrivare som antecknar. Fyndet är bara den tredje vaxtavlan som någonsin hittats i Uppsala!
Från samma lager kommer också ett helt unikt fynd. Det är ett bevarat näverstycke med ristad dekor i så kallad flätornamentik, en typ av dekor som vi fortfarande ser i en del samiskt hantverk.
Bild 2. Tråd, snodd och rep av olika tjocklekar och material hör till fynden från de senaste veckorna.
Från något äldre lager finns flera olika rep, snoddar och garntrådar. De är tillverkade av både ull och växtfibrer, troligen hampa och lin. Möjligen har man här eller alldeles i närheten tillverkat rep till de båtar som trafikerat den närliggande Fyrisån under sent 1200-tal eller tidigt 1300-tal.
Bild 3. Ett större stycke från ett eventuellt nålbundet plagg och ett urval av de olikfärgade ylletyger som hittats.
Vi har också hittat flera tygstycken och delar av kläder. Här ovanför kan du se ett större tygstycke, som kan vara nålbundet, en tillverkningsmetod som närmast motsvaras av dagens stickade plagg. Vi har även hittat flera olikfärgade vävda tygstycken. De är av grått, rött och gröngult ylle men färgerna bevaras tyvärr dåligt och bryts snabbt ner när de kommit ovan jord. De medeltida ylletygerna gjordes i olika kvalitéer varav det tunnare klädet hörde till de dyrare och ofta var både importerat och färgat. Till de grövre och enklare hörde valkade tyger i tuskaft, så kallad vadmal.
Bild 4. Till vänster ses två extremt ovanliga fynd av så kallade skomakarborst. Hur de använts ses på den moderna rekonstruktionen till höger. Foto: Olle Norling, Upplandsmuseet och CC-BY Björn Falkevik och Cheyenne Olander.
I botten av det ena schaktet hittade vi ett helt unikt fynd som visar att man tillverkat skor här på platsen. Denna gång var det inte lädret eller skodelar i sig utan två så kallade skomakarborst. Dessa användes när man skulle sy skor. Då en nål hade skadat eller gjort hålen för stora användes istället en lintråd som tvinnats samman med ett svinborst. När den vaxats kunde tråden med hjälp av borstet träs igenom de i förväg stuckna sylhålen. Även om vi har känt till metoden så har några liknande från medeltid aldrig hittats i Sverige, enligt de experter vi tillfrågat. På rekonstruktionen ovan kan du också se hur de har använts.