Under golvet i Västeråkers kyrka

Under vintern 2021–2022 har Upplandsmuseets arkeologer genomfört en undersökning i Västeråkers kyrka. Kyrkan är på många sätt en unik 1300-talskyrka delvis byggd i tegel och där den person som lät uppföra kyrkan, fru Ramborg på Vik, ligger begravd i en nisch i korets norra vägg.

Liksom många andra medeltida kyrkor har Västeråkers kyrka problem med fukt och mögel, varför golvet i långhus och sakristia behövde saneras. När det moderna trägolvet i kyrkans långhus lyftes bort framkom ett tegelgolv som verkade ha lagts om vid ett flertal tillfällen. En av tegelstenarna hade årtalet 1810 inristad och tack vare det vet vi nu att golvytan under de södra bänkraderna lagts vid denna tid. Den troligtvis äldsta delen av golvet, som bestod av halva och avbrutna tegelstenar, lämnades kvar precis innanför kyrkans port och kommer gå att beskåda när kyrkan öppnas igen. En rolig detalj är att någon ristat in ett hjärta med en genomkorsande pil med hjälp av sina fingrar i en av tegelstenarna.

Bild 1. En av de tegelstenar som ingick i ett äldre tegelgolv är dekorerad med ett hjärta. Det går också att ana en genomkorsande pil med fjädrarna nere till vänster. Foto Joakim Kjellberg, Upplandsmuseet.

Under tegelgolvet framkom flera konstruktioner i tegel och sten – däribland två gravkammare intill långhusets västra vägg. Den ena av gravkamrarna var byggd av murat och putsat tegel, och var täckt av ett flackt tegelvalv. Precis intill fanns den andra gravkammaren som var helt igenfylld med sten. Gravkamrarna var sammanlänkade under marken av ett valv som var noggrant igensatt med stora stenar. Gravkamrarna undersöktes inte, eftersom det inte var nödvändigt för saneringsarbetet, så vi vet inte om det fortfarande ligger några människor begravda däri. Enligt den gravhäll som låg ovanpå den välbevarade gravkammaren ska dock assessor (domare) Lars Vadenstjerna, död 1704, ligga begravd där.

Bild 2. Arkeolog Linda Qviström dokumenterar den välbevarade gravkammare av tegel som framkom i långhusets västra del. Foto Karin Stenström, Upplandsmuseet.

En annan intressant konstruktion påträffades precis intill korets södra sida och utgjordes av vad vi tror är fundamentet till en predikstol. Basen av fundamentet är uppbyggd av gråsten och ovanpå stenarna syntes avtryck efter tegelstenar i murbruket. I dag finns predikstolen intill långhusets norra vägg, men fram till år 1766 ska predikstolen funnits på dess södra sida.

Bild 3. Fundamentet efter en äldre predikstol. Foto Karin Stenström, Upplandsmuseet.

Vid undersökningar i kyrkor är det vanligt att hitta små föremål som kyrkobesökarna tappat genom tiderna. I Västeråker hittade vi bland annat delar av psalmböcker eller biblar i form av bokomslag, bokspännen och vad vi tror är ett bokband. Bokbandet är gjort i läder med ett vackert mönster och som möjligen är delvis förgylld.

Bild 4. Under tegelgolvet hittades fynd av bokdelar, här ett bokspänne (uppe till vänster), ett bokband (uppe till höger) och delar av ett bokomslag. Foto Karin Stenström, Upplandsmuseet.

Eftersom undersökningen endast berörde de övre 20 cm av jordlagren i långhuset finns sannolikt fler intressanta lämningar längre ner i jorden, kanske till och med lämningar som är äldre än själva kyrkan. Men det är något som framtidens arkeologer får ta reda på.

Vill du läsa den arkeologiska rapporten från undersökningen i Västeråkers kyrka så hittar du den här: Rapport 2022:09

Alla arkeologiska rapporter hittar du här: Rapportserien