Äldre hus och resterna av en magnifik trappa – arkeologi vid Gustavianum
I ett tidigare blogginlägg har vi berättat om spännande lämningar som påträffades vid Gustavianums norra gavel. Nu har vi grävt vidare längs med den gamla universitetsbyggnadens västra långsida, och även där tittar historien fram.
Tyvärr är området närmast Gustavianum kraftigt omrört av sentida grävarbeten för dränering, vatten och avlopp mm, men längs med fasaden hittade vi ändå två spännande arkeologiska lämningar ungefär en halv meter under markytan. Dessa låg som små bevarade öar i ett hav av sentida fyllnadsmassor med gamla gasledningar, betongrör, plast och frigolit.
Den ena utgjordes av en nästan meterhög mur, som låg i en L-form och fortsatte in under Gustavianums grund. Muren hade troligen utgjort hörnet på en medeltida byggnad som rivits när den då ”nya” universitetsbyggnaden uppfördes på 1620-talet.
Den medeltida muren intill Gustavianums fasad. Foto, Robin Lucas, Upplandsmuseet.
Muren var byggd av välbränt stortegel, sammanfogat med högkvalitativt kalkbruk. Den var lagd i så kallat munkförband, alltså när man lägger tegel med två löpare (långsidor) omväxlat av en kopp (kortsida). Detta var det vanligaste sättet att bygga en tegelmur, på medeltid. Muren vilade på en sockel av obearbetad sten. Byggnaden muren ingått i var troligen en del av den Lilla ärkebiskopsgården, en del av ärkebiskoparnas residens under medeltiden.
Detalj av muren med tydliga spår av hantverksskicklighet; bruket har strukits av två gånger med sleven och bildar en vacker åsfog med små avfasningar mellan stenarna. Foto, Robin Lucas, Upplandsmuseet.
Längre söderut fanns en annan mur, som såg mycket annorlunda ut. Ingen tydlig murteknik hade använts och teglet hade sammanfogats med tjocka klumpar av slarvigt påfört lerbruk. Muren utgör troligen insidan på den mycket ståtliga fritrappa som legat här. Denna var ett utvändigt trapphus som uppfördes i samband med byggandet av Gustavianum och finns avbildad på äldre kopparstick. Trappan revs när Carl Hårleman byggde om Gustavianum på 1746–1757.
Fundament till Gustavianums fritrappa som legat på byggnadens västra sida under perioden 1620–1750. Foto, Robin Lucas, Upplandsmuseet.
Detalj av trappfundamentet med slarvigt hantverk; bruket har inte formats till utan bara strukits av lite halvhjärtat. Foto, Robin Lucas, Upplandsmuseet.
Nu börjar vi så smått bli färdiga med den fältarkeologiska insatsen vid Gustavianum men en del efterarbete återstår. Det innebär att analysera de arkeologiska lämningarna i relation till de historiska uppgifter som finns om byggnaden och registrera foton och fynd. Dessutom ska konserveringen av ett antal mynt påträffade under höstens insats bli färdig. Alla resultat kommer att presenteras i en rapport på Upplandsmuseets hemsida någon gång hösten 2023.
Nils Sundquists rekonstruktionsförslag över hur Gustavianum kan ha sett ut innan 1746, när fritrappan revs. De röda markeringarna visar var de två lämningarna påträffades. Bearbetning av bild från Upplandsmuseets arkiv.