Carolina Rediviva

Just nu pågår en arkeologisk schaktningsövervakning vid Carolina Rediviva, Uppsalas universitetsbibliotek. Vad resultatet blir är ännu oklart, men det finns spännande lämningar under mark.

Uppsalas universitetsbibliotek, Carolina Rediviva, tornar stolt på Uppsalaåsens krön. Läget för biblioteket är valt med omsorg som ett blickfång för alla som passerar nedanför. Området har varit ett utmärkt läge för andra verksamheter långt innan Uppsalas akademiska historia.

Från bronsåldersboplats till medeltida by

De äldsta kända lämningarna runt Carolina Rediviva visar att området varit bebott redan under bronsåldern (cirka 1400 före vår tideräkning). Typen av lämningar som hittats alldeles intill biblioteket antyder att det varit fråga om en boplats. Boplatslämningar från både brons- och järnålder har hittats också något längre söderut.

Under både äldre och yngre järnålder har det troligen funnits ett gravfält i området, vilket två brandgravar vittnar om. Gravarna hittades vid en arkeologisk undersökning 2019. Den ena var från århundradena före vår tideräkning och den andra var från 700–800-talet efter vår tideräkning, dvs vikingatid. I närområdet har fler gravar tidigare hittats, bland annat vid slottet. Att det har funnits gravar här tyder på att det också funnits bosättningar relativt nära. Några spår av yngre järnålderns bosättningar har än så länge inte påträffats i området för Carolina Rediviva, men finns på andra platser inom Uppsala stad.

Den medeltida byn Ovanberga som omnämndes första gången 1316 har legat i området. Troligen ligger Carolina Rediviva precis i utkanten av byns nordöstra gräns. Byn eldhärjades vid stadsbranden 1543, då den tycks ha förstörts helt. Endast enstaka medeltida fynd som kan höra ihop med byn har hittills påträffats.

Bild 1. Kartan visar de historiska byarna på åsen i närheten av Carolina Rediviva. Byarnas namn är markerade i kursiv text.  Punkter och stjärnor visar fornlämningar i området. Karta av Göthberg ur Stenström 2020.

Landshövdingens tomt vid stadens tull

Under 1600-talet var troligen större delen av området runt Carolina Rediviva obebyggt, vilket syns på regleringskartan från 1643. Uppsalas västra tull, Fjärdingstullen, har legat här från 1600-talet och fram till 1800-talet, i änden av Drottninggatan. Tullen togs ur bruk inför byggandet av Carolina Rediviva och flyttades längre norrut. Runt hela Uppsala stads gräns fanns vid tiden lador och staket som skulle hindra varor från att komma in till staden annat än genom tullportarna.  

Bild 2. Fjärdningstullen i änden av Drottninggatan, avbildad i slutet av 1700-talet. Intill tullen låg landshövdingens stall. Till höger i bild skymtar gaveln på Clasonska gården som fungerade som Uppsalas fösta postkontor. Akvarell av Johan Gustaf Härstedt, Uppsala universitetsbibliotek.

Under slutet av 1500-talet eller vid 1600-talets början kan det ha legat en keramisk verkstad i området, vilket arkeologiska fynd från kakeltillverkning visar. Möjligen är det spår efter tillverkningen av alla slottets kakelugnar vi ser i närheten av Carolina Rediviva.

Strax intill Carolina, i kvarteret Slottet fanns från slutet av 1600-talet eller tidigt 1700-tal landshövdingens residens. Residenset blev kvar på platsen till mitten av 1700-talet då landshövdingen flyttade in på slottet. På platsen byggdes år 1755 i stället ett ståtligt stall, Residensstallet, med närliggande gårdsbyggnader och en trädgård.  I samband med att Carolina Rediviva skulle byggas revs stallet och andra byggnader i området. Delar av byggnader som hör till landshövdingebostaden eller till stallet har påträffats vid olika arkeologiska undersökningar.

Bild 3. Till vänster i bild syns landshövdingens stall och till höger det gamla posthuset, nuvarande Clasonska gården, vilka i slutet av 1700-talet låg i korsningen Övre Slottsgatan och Drottninggatan. Teckning av Johan Gustaf Härstedt 1776, Uppsala universitetsbibliotek.

I kvarteret Slottet finns också den så kallade Geijersgården. Den byggdes först under andra halvan av 1600-talet och köptes på 1800-talet av Erik Gustaf Geijer. Han är kanske mest känd som författare, men var också professor i historia och rektor för Uppsala universitet. Geijersgården är idag Carolina Redivivas närmaste granne.

Bild 4. Husgrund som troligen varit en av ekonomibyggnaderna tillhörande landshövdingens residens som påträffades vid en arkeologisk undersökning 2019. Foto: Upplandsmuseet.

Återuppståndelse på ny plats

Universitetsbiblioteket Carolina Rediviva började byggas 1819 och stod färdigt 1841, men har byggts ut vid flera tillfällen efter det. Parken bakom biblioteket stod färdig några år senare. Parken som allmänt kallas Engelska parken, fick i själva verket namnet Carolinaparken. Universitetsbiblioteket låg före flytten till Drottningatans krön i Gustavianum.

Husets latinska benämning "den återuppståndna Carolina" är en anspelning på den äldre universitetsbyggnaden Academia Carolina som revs 1778. Namnet uttrycker också en artighet mot Karl XIV Johan (Carolus Johannes), som redan som kronprins bestämt platsen för den monumentala byggnaden. Carolina Rediviva är idag Sveriges äldsta och största universitetsbibliotek.

Bild 5. Det relativt nybyggda Carolina Rediviva fotograferat 1860. Foto av Henri Osti. Upplandsmuseets samlingar.

Vid fortsatta undersökningar i området runt universitetsbiblioteket finns det goda chanser att hitta fler lämningar från förhistorisk tid i form av boplatser och gravar. Möjligen finns även spår efter den medeltida byn Ovanberga. Här vet vi sedan tidigare att det finns rester efter bebyggelse från tidigmodern tid i form av landshövdingens residens och ekonomigård.

Vill du fördjupa dig i tidigare arkeologiska arbeten vid Carolina så finns Karin Stenströms rapport från 2020 att läsa: "Bronsålderslämningar, järnåldersgravar och tidig modern bebyggelse i centrala Uppsala”

Vill du veta mer om Carolina Rediviva finns det mer information här: Uppsala universitetsbibliotek