Bad och lukta gott till jul!

I dagens lucka blir du lite blöt om fötterna! Vi botaniserar bland föremål och bilder med badkoppling och tillhörande ”dofta gott”.

Ibland brukar vi lite skämtsamt säga att förr badade man en gång om året, antingen det behövdes eller inte. Helt fel är det inte. Förr i tiden var badet vid jul årets enda bad. På julafton la sig julefriden på eftermiddagen/kvällen. Kreaturen fick bättre foder. Gårdsfolket tvättade sig. Ursprungligen var julbadet ett bastubad, men det övergick sedan till bad i kar. Karbadet kunde tas i bostadens kök, i ladugården eller i brygghuset. Alla hushållets medlemmar badade i turordning efter kön, ålder och värdighet. Det fanns vissa variationer. 

Tora Alinder badar sonen Tore i hemmet i Sävasta, Altuna socken, 1925. Foto: John Alinder/Upplandsmuseet

Traditionen med bad kring jul lever vidare. Kanske har badhuset där du bor någon aktivitet som benämns ”julbad”?

"Upsala Badinrättning vid Slottskällan hålles öppen för Servering af Bad."  Foto: Alfred Dahlgren, 1901-1902

"Badhuset vid Slottskällan, uppfört efter byggnadssyn 1859 och senare tillbyggt i etapper med glasverandor. Här drevs en vattenkuranstalt, som serverade olika slags karbad. Redan på 1810-talet uppfördes det första badhuset på platsen." Ur Ola Ehn & Gunnar Elfström, Sekelskiftets Uppsala i Dahlgrens bilder. Natur och Kultur 1977.

Nya Kallbadhuset, Östhammar, Uppland 1894. Foto: Skötsner-Edhlund/Upplandsmuseet

I många julklappar gömmer det sig också produkter som för tankarna till bad och också att dofta gott; badskum, lite lyxigare tvålar och parfym.

Här en flaska Eau de Cologne (UM26597) med syréndoft från Henrik Gahns aktiebolag i Uppsala.

Henrik Gahns AB grundades 1867 av kemisten Henrik Gahn och hans kompanjon, filosofie doktor Esaias Edquist. Under namnet Upsala Tekniska fabrik startade de en anspråkslös kemisk-teknisk fabrik i lokaler vid Stora Torget i Uppsala. Företaget hade två anställda och tillverkningen bestod till en början av bläck och blanksvärta. Men det var Henrik Gahns uppfinningar av borsyrepreparaten Aseptin och Amykos som kom att sätta fart på det lilla företaget. Aseptin var ett konserveringspreparat och Amykos var ett desinfektionsmedel som i utspädd form även användes som antiseptiskt munvatten. 1870 flyttade företaget till större lokaler på Bangårdsgatan 13. Företaget blev aktiebolag 1872 och då bytte man namn till Aseptin-Amykos AB, för att några år senare, 1878, ändra namnet till Henrik Gahns Aseptin-Amykos AB. På 1880-talet införlivades tvålen i företagets sortiment. Strax före sekelskiftet hade tvålar blivit företagets viktigaste produkt och det är också för sin tvåltillverkning som företaget är mest känt för eftervärlden. 1899 började man bygga en ny fabriksbyggnad i kvarteret Gudrun vid Kålsängsgränd 4. Verksamheten i kvarteret Gudrun utökades successivt och växte så småningom till ett helt fabrikskomplex. 1911 döptes företaget om till Henrik Gahns AB efter grundaren Henrik Gahn, men då hade han varit död sedan 1874.

Julfest på Gahns. Undrar om det är företagets egna produkter som finns i klapparna? Foto: Axel Sagerholm/Upplandsmuseet

Förutom hundratals varianter av tvålar tillverkade Gahns under sin storhetstid också en rad andra produkter som till exempel bonvax, möbelpolityr, parfym, hårvatten, rakkräm och andra kemisk-tekniska produkter. Bland de stora preparaten i produktionen ingick till exempel Maniol, Eu de Cologne och andra parfymer, Hega, Borzita, Watzins Keratin och Do-Dos barnserie som stora försäljningssuccéer. Företaget blev också tidigt hovleverantör.

Som mest hade företaget runt 400 anställda och Gahns produkter såldes över stora delar av världen. Men i slutet av 1950-talet började företaget successivt känna av den ökande internationella och nationella konkurrensen. 1964 köptes företaget upp av Barnängen som drev företaget vidare till 1968 då man lade ner fabriken.

Efter badet kan det vara skönt att ta på sig något värmande. Kanske dyker en badkappa upp i något av de mjuka paketen? Foto: Paul Sandberg/Upplandsmuseet