Gran, karameller och pynt!
Idag öser vi på. Det blir gran, det blir karameller och det blir pynt!
Brukar du ha gran och i så fall brukar du klä granen kvällen före julafton, på julaftonen eller kanske redan i början av december? Traditionerna ser olika ut i olika familjer och kanske är det också så att det ser lite olika ut år från år. Variationen är idag stor då det kommer till gran, både då det gäller form, typ och material.
Blir den här bra tror du? Rolf Dalin köper gran på Vaksalatorg med dottern Carola som smakråd, Uppsala 1959. Foto: Uppsala-Bild/Upplandsmuseet
Långt innan vi satte in julgranen inomhus så ställdes det på många håll upp höga kvistade granar med endast en granruska i toppen på var sida om ytterdörren eller framför gården. De kvistade granarna utgjorde ett skydd mot farliga makter och var markörer för att julfriden börjat. Det finns en tradition som kommer från Knivstatrakten som handlar om hur en äldre kvinna brukade resa sex granar, i två rader utanför stugans ingång. Granparet längst ut hade granrisklädda tvärstänger med dubbla kransar i ändarna och i kransarna hängdes målade äggskal. Just denna typ av uppställning brukar också varje jul pryda ingången till Akademikvarnen, som rymmer Upplandsmuseets utställningslokaler.
Vaktmästare Robert Thorsemar och medhjälpare monterar julgran på Upplandsmuseets gård, kvarteret Holmen, Uppsala december 1959. Foto: Uppsala-Bild/Upplandsmuseet
Traditionen med inomhusgran kommer från Tyskland och Schweiz. Ett av de första exemplen på inomhusgran i Uppland är från 1750-talet. Inledningsvis spreds skicket att klä gran i de övre samhällsskikten, för att i slutet 1800-talet vara mer allmänt i hela landet.
Familjen Skötsner-Edhlund äter julgröt, Östhammar, Uppland. Foto: Skötsner-Edhlund
Pyntet har också varierat över tid. Inledningsvis var mycket av dekorationerna hemtillverkade, men redan i slutet av 1800-talet fanns det julgranspynt att köpa. Granens klädsel har varierat och fortsätter att göra så. Har du hemtillverkat, köpt eller kanske blandat? Gammalt och nytt?
Julgransprydnaden ovan (UM16834) köptes in i Tyskland cirka 1863 - 1864 av bankdirektör Emil Schmidt åt hans nio syskonbarn Krumlinde på Lindö, Vallentuna socken, Uppland.
Bilden ovan visar fem julgransprydnader (UM24264) i form av strutar att hänga i granen med godsaker i. De är gjorda av glanspapper i olika färger (vitt, blått, gult, rött, brunt, silver, guld) och kommer från givarens föräldrahem Uppsala. Tillverkade av barnen i familjen på 1930-talet. Givarens föräldrar var Arne och Brita Fredga. Gåva genom dottern Märta Granefeldt 1992.
Dessa uppgifter kommer från ett hem i Uppsala i slutet av 1870–80-talet: ”Dom hade granarna klädda med karameller. Dom gjorde små påsar i olika färger och la karameller i och hängde i granen. Karamellerna köpte dom i bodar. Så gjorde dom hästar och bockar av vete- och saffransdeg och hängde i snören i granen. Så var det tuppar och kycklingar och grisar av socker…” (ur Håkan Libys bok Uppland rustar till fest).
Julkarameller och julgransdekorationer i en låda i föremålsmagasinet.
Tre julgransprydnader, UM24193, med änglahuvuden av papper klistrade på rundlar av metallspröt, från vilka det utgår längre spröt nedåt.
Ovan en förpackning (UM22314) med 10 st. julgransljus (barnljus). Under andra världskriget infördes ransonering av många varor, så också på julgransljus. För förpackningen med barnljus gällde att varje barnfamilj, på ransoneringskort, fick köpa en ask för varje barn. Ljusen är en gåva 1990 från författare Pär Wistrand, Uppsala.
På bilden ovan har vi julgransljushållare (UM22311). Ljushållarna kommer från givarens svärföräldrars hem i Uppsala, Nora och Otto Zdansky (professor i paleontologi). Gåva 1989 från Elisabeth Zdansky, Uppsala.
Pappask med lock innehållande kulört elektrisk julgransbelysning (UM26095), bestående av 16 små äggformade lampor av glas i rött, grönt, gult och blått, På lockets sida etikett med text: Christmas Dekoration Power Set. Foreign. Från 1930-talet kommer dessa, som fanns i givarens föräldrahem i Kåbo, Uppsala. Föräldrarna var redaktör Pierre Backman, född 1892 och Alice Backman, född 1891 i Östhammar och belysningen är en gåva från dottern Christina Backman, Uppsala.