Bakom kulisserna med avdelningen Samlingar!

20 december 2022
Bakom kulisserna med avdelningen Samlingar!

Så här inför årets slut känns det passande att berätta vad vi till stor del ägnat oss åt under hösten. På Upplandmuseet pågår för närvarande ett omfattande arbete med en ny basutställning om Uppland och den gamla basutställningen ”Vårt Uppsala”, som i sin första del är från slutet av 1980-tal, monteras ner i etapper. I dagsläget har vi tagit ner de delar som tidsmässigt berör 1600-tal till 1900-talets början. Vi tänkte berätta lite om hur vi på Samlingsavdelningen arbetar med de föremål som varit utställda.

För oss på Samlingsavdelningen innebär förändringen bland annat att vara med och planera den nya basutställningen, planera inför arbetet med den nuvarande utställningen, varsamt montera ner föremål, administrera hanteringen gällande de inlånade föremålen samt i vårt föremålsmagasin packa upp de föremål som ingår i Upplandsmuseets samlingar. Väl där görs en statusbedömning, det vill säga föremålens skick bedöms, information kompletteras i databasen, föremålen får nya bilder och förses med streckkoder samt får nya placeringar i magasinet. Vi tänkte att vi här skulle kika in lite bakom kulisserna. Det blir några nedslag i utställningen och i det arbete som vi utfört.

Bödelsvärd_monterad.jpg

Bilderna ovan visar det bödelsvärd som varit utställt i 1600-talsdelen av utställningen. TIll vänster på plats i monter. I den högra bildern har vi monterat ner svärdet, som också fått en specialtillverkad låda för transport och förvaring.

Allt hanteras varsamt och statusen på svärdet ses över. Svärdet är tillverkat av stål och har en bred rakt avslutad tveeggad klinga, med etsat märke, genombruten dekor invid fästet, raka parerstänger, kaveln lindad med järntråd och en päronformad svärdsknopp. Bödelssvärdet är från 1600-talets förra hälft och har sannolikt använts i Uppsala. I utställningstexten gick att läsa följande: ”Svärdet hölls för mer förnämligt än bödelsyxan och kostade för varje användning 12 daler kont.”

Svärdet har ingått i Uppsala universitets samlingar och har sedan 1959 varit deponerat hos Upplandsmuseet. Den 16 november 2006 togs ett beslut rörande överförandet av universitetets etnologiska samling (B-samlingen och EC-samlingen) till Upplandsmuseets samlingar.

I samma del av utställningen monterade vi också ner föremålen här nedan.

Pump_föremål.jpg

Till vänster har vi en pump från 1600-talet och till höger grodben, spikar och en nyckel.

Föremålen hittades vid arkeologiska undersökningar 1993 i kvarteret Trädgården (mellan Trädgårdsgatan och Nedre Slottsgatan). De låg i en brunn daterad till mitten av 1600-talet. I brunnen och pumpen (som också den varit utställd, bild ovan) hittades föremålen på bilden! I den lilla kvadratiska asken finns spikar med läderrester, vilka fungerat som tätningar, en nyckel och grodben. Pumpen av trä stod vid utgrävningen i en kvadratisk, timrad brunn. Genom att räkna årsringar på träet kunde det fastställas att trädet som använts vid byggandet fällts någon gång mellan 1630–44.

Nedmontering i Ernanders verkstad.jpg

Här ovan monterar vi ner silverföremål ur en monter.

Vi har också tagit hand om de föremål i silver som varit utställda i den del som berättar om silver- och guldsmeden Eric Ernanders verksamhet och leverne.

Eric Ernander var verksam 1775–1809. I utställningen visades silver som tillverkats i hans verkstad.  

Eric föddes som son till bönderna Per Andersson och Brita Ersdotter i Gamla Uppsala. År 1766, då han var 18 år, skrevs han in som lärpojke hos den framstående guldsmeden Carl Fahlberg. Eric tog då namnet Ernander efter en av sina faddrar. 1771 skrevs han ut som gesäll, och antogs som mästare 1775 och samma år öppnade han verksamhet i kvarteret Rådhuset vid Stora Torget. 1778 flyttar han sin verksamhet till kvarteret Leoparden vid Svartbäcksgatan, först som hyresgäst men senare kom han att köpa gården. Under alla åren som verksam är det flera som går i lära hos Ernander. Fram till 1793 hade Ernander nio lärgossar anställda i sin verksamhet. När Ernander går bort 1809 i lungsot så är det sonen Johan Petter Ernander som övertar verksamheten i fastigheten, vilken han bedriver fram till 1835.

Här nedan exempel på två föremål som varit utställda, tillverkade av far och son Ernander. Saltkaret till vänster är tillverkat av Eric Ernander år 1790 och gräddkannan till höger är tillverkad av Johan Petter Ernander år 1817.Silver.jpgErnanders drev också två krogar. Föremålen här nedan har i utställningen fått illustrera detta, men har inte i sig en koppling till Ernanders. Skylten i bakgrunden är av plåt och är en utminuteringsskylt för krog, troligen från 1700-talets senare del. Krogskylten har en blåmålad framsida med tre kronor i guld och rött.

Erndanders krogar.jpg

Monter med flaska, dryckeskanna (s.k. stånka) spetsglas och skylt.

Dryckeskannan härstammar från Almunge socken, Uppland och har ingått i medicinalrådet Axel Alegrens samling med föremål från Roslagen. Den skänktes till Upplandsmuseet på 1950-talet. Flaskan är tillverkad på Björknäs glasbruk på Värmdön, Värmdö socken, Uppland som var verksamt från 1736 till 1780-talet. Flaskan är av tjockt grönt glas och på bukens övre del finns en stämpel med texten: 1/3 stop BIÖRKNÄS. Det blå spetsglaset från 1700-talet köptes in till samlingarna 1937 genom uppköpare K J Eriksson, Östervåla, Uppland, från lantbrukare Skedin, Lagbo, Huddunge socken, Uppland.

Det är verkligen både stort och smått som varit utställt. Av det mindre slaget hör till exempel dessa dockskåpsmöbler, vilka i montern illustrerade del av ett möblemang från förra sekelskiftet. På hyllorna var det placerat en del av en servis av det mindre slaget, som är mycket skör. Här krävs det en viss fingerfärdighet.

Dockskåpsmöbler.jpg

UM08383g.jpg

Del av servisen av flussglas, med blå och skär dekor.

Servisen som är från 1820-talet har tidigare tillhört givarnas faster (född 1815). Den blev så småningom en del av inredningen till salongen i ett dockskåp (UM08382) som ordnades på 1860-talet. Dockskåpet har tillhört Astrid Graeve, född 1858 och Torborg Trafvenfelt, född Graeve 1862. De båda systrarna skänkte dockskåpet med dess inredning till Upplandsmuseet 1940.

Från de pyttesmå föremålen gör vi ett hopp till denna! Ja, bortsett från en digelpress använd på Almqvist & Wiksells Boktryckeri, några dörrar, kakelugnar, skåp och en skruvpress från K. G. Markströms Guldsmeds AB. så tillhör nog denna höghjuling ett av de mera ”svårpackade” föremålen. Den har nu monterats ner och på ett säkert sätt fraktats till vårt föremålsmagasin.

Höghjuling_monterad.jpg

UM23519.jpg

Är man som de två inblandade antikvarierna i arbetet lite, lite extra intresserade av skor 😊 då gläds vi extra mycket åt att hantera dessa skönheter. Snygga?  De har en gång tillhört givaren Elisabeth Nordströms faster, seminarielärarinna Anna Elisabet (Lisa) Lindqvist (1876 – 1954). Hon bodde på Svartbäcksgatan 55, mitt emot Hästens skofabrik, där också snörkängorna är tillverkade.

UM22423.jpg

Ovan en färglitografi med reklam för Hästens skofabrik som också var utställd i ” Vårt Uppsala”.

 

Märkning.jpg

Vid arbetet bockas föremålen av i listor, de packas in i syrafritt papper och bubbelplast, packas i flyttkartonger och märks upp. Vissa material, som till exempel textilier, kräver specialemballage. De ömtåliga plaggen packas omsorgsfullt och läggs i syrafritt papper i rymliga textilkartonger. Allt för att klara transport och för att de ska kunna hanteras på ett smidigt sätt när de når magasinet.

Tegel och Pump.jpg

Allt går inte ner i kartonger. Till vänster transporteras tunga föremål från utställningsdelen som visat tegel- och kakelugnsproduktion. Bilden till höger visar hur en förpackad och omsorgsfullt inlindad 1600-tals pump kan se ut!

Väl framme i vårt föremålsmagasin tas föremålen in, ses över, sorteras, vissa material kommer att frysas, föremålsposter ses över och till sist får allt sin placering. Vi kan hälsa att vi har en hel del att ta hand om!

Nästa år fortsätter arbetet med att montera ner de kvarvarande delarna av basutställningen.

 

Gott slut och gott nytt år hälsar vi från Samlingarna!

 

/Kerstin och Berit