Rosor!

Vad finner vi för berättelser och föremål om vi bestämmer oss för ett tema? Så tänkte vi när vi påbörjade den här bloggen. Vilka berättelser kan vi då förmedla? I dagarna, närmare bestämt den 2 juli, så är det Rosens dag, en dag där också Rosa och Rosita har namnsdag. Vi tänker fylla denna blogg med en bukett av rosor och berättelser.

Vi börjar med det fantastiska broderiet som finns överst i detta inlägg. Kan du gissa vad det är för föremål?...

Ja, det är en necessär. På utsidan finns ullgarnsbroderi på svart botten med slottsmotiv i mitten och med rosor i rött, rosa och vitt med gröna blad runtom. Necessären är kantad med svart sidenband och har ett knytband av samma slag i sidokanterna. Insidan är fodrad med grågrön galon och där finns sydda fack och fickor. Necessären, UM16995, har en gång tillhört ärkebiskop Henrik Reuterdahl (f. 1795, d. 1870). 

Bokmärken, samlar/samlade ni på sådana? De här två bokmärkena med rosor har tillhört givarnas mamma Gerda Adolfsson (1904-1994). Dateringen på bokmärkena är cirka 1920-40-talet. De ingår i en samling leksaker och kläder, som tillhört givaren Marianne Adolfsson och hennes bror Ragnar Adolfsson. Familjen flyttade till Uppsala från Dalarna 1943 och bodde på S:t Olofsgatan. Pappa Robert Adolfsson var vägmästare på Arbetsmarknadsstyrelsen och mamma Gerda Adolfsson var hemmafru. Föremålen kom som gåva den 17 februari 1995 från Marianne Adolfsson och hennes bror Ragnar Adolfsson. 

På ett skåp från 1766!

Många av de tidiga uppländska målade möblerna är inte signerade och det saknas också uppgifter om vilka målarna var, vad de hette och var de bodde. De målade möblerna har i stället utifrån olika egenskaper, såsom motiv och platser där de främst förekommit, förts in under olika benämningar. Till exempel ”Rosmästaren”, ”Mästaren med flamtulpaner” och ”Alundamästaren”.

Skåpet ovan tillskrivs ”Rosmästaren”, som tycks ha haft sin glanstid under 1770-talets första hälft, men som har tillskrivits målningar från 1763–1786. På möblerna ringlar sig bland annat rosor och rankor av anemoner och på skåpens kransar och dörrspeglar återfinns många gånger en illusorisk och skickligt utförd marmorering. Marmoreringarna står många gånger mycket nära de på samtida kyrkoinredningar, därför har det också antagits att ”Rosmästaren” kan ha varit verksam i sådana sammanhang. Skåpet på bilderna är från Alunda socken, Uppland och dateringen 1766 finns målad med vit färg i överkant på skåpet: Ao 1766.

Får det lov att vara en kopp kaffe?

Här har vi en kaffeservis av vitt porslin med målade rosor i rosa och grönt som dekor. Servisen består av tre kaffekoppar med fat, en kaffekanna med lock och en gräddkanna. Höjden på kaffekannan är 5 cm. Ja, ni läste rätt, 5 cm. Servisen är en del av inredningen till salen i ett dockskåp, UM08382, som vi har i våra samlingar. Dockskåpet har tillhört Astrid Graeve (f. 1858) och Torborg Graeve (f. 1862). Dockskåpet ställdes i ordning till de båda flickorna på 1860-talet. 

I en ask i vårt magasin finner vi en tvålförpackning med detta innehåll. På förpackningen står det "Amors Triumf". I asken finns denna fantastiska tvål i form av en amorin sittande på ett hjärta. Tvålen är genomsågad och på insidan av ena halva finns texten "Savon dámour" på den andra halvan en relief av ett par samt rosor. Tillverkare och givare är Henrik Gahns AB, Uppsala.

Henrik Gahns AB grundades 1867 av kemisten Henrik Gahn (f. 1820, d. 1874) och hans kompanjon, filosofie doktor Esaias Edquist. Under namnet Upsala Tekniska fabrik startade de en anspråkslös kemisk-teknisk fabrik i lokaler vid Stora Torget i Uppsala. Företaget hade två anställda och tillverkningen bestod till en början av bläck och blanksvärta. Men det var Henrik Gahns uppfinningar av borsyrepreparaten Aseptin och Amykos som kom att sätta fart på det lilla företaget. Aseptin var ett konserveringspreparat och Amykos var ett desinfektionsmedel som i utspädd form även användes som antiseptiskt munvatten. 1870 flyttade företaget till större lokaler på Bangårdsgatan 13. Företaget blev aktiebolag 1872 och då bytte man namn till Aseptin-Amykos AB, för att några år senare, 1878, ändra namnet till Henrik Gahns Aseptin-Amykos AB.

På 1880-talet införlivades tvål i företagets sortiment. Strax före sekelskiftet hade tvålar blivit företagets viktigaste produkt och det är också för sin tvåltillverkning som företaget är mest känt för eftervärlden. 1899 började man bygga en ny fabriksbyggnad i kvarteret Gudrun vid Kålsängsgränd 4. Verksamheten i kvarteret Gudrun utökades successivt och växte så småningom till ett helt fabrikskomplex. 1911 döptes företaget om till Henrik Gahns AB efter grundaren Henrik Gahn. Förutom hundratals varianter av tvålar tillverkade Gahns under sin storhetstid också en rad andra produkter som till exempel bonvax, möbelpolityr, parfym, hårvatten, rakkräm och andra kemisk-tekniska produkter. Bland de stora preparaten i produktionen ingick till exempel Maniol, Eu de Cologne och andra parfymer, Hega, Borzita, Watzins Keratin och Do-Dos barnserie som stora försäljningssuccéer. Företaget blev också tidigt hovleverantör. Som mest hade företaget runt 400 anställda och Gahns produkter såldes över stora delar av världen. Men i slutet av 1950-talet började företaget successivt känna av den ökande internationella och nationella konkurrensen. 1964 köptes företaget upp av Barnängen som drev företaget vidare till 1968 då man lade ner fabriken. 

Som kronan på verket!

Här har vi en kapotthatt, eller kråka som den också kallas. En promenadhatt från 1800-talets mitt. Den är tillverkad av svart siden, överklädd med tyll och svarta pärlbroderier. Hakbandet är av svart spets och kullen är prydd med svart duchesseband format till en rosett, spetsrysch samt konstgjorda blommor i form av två röda rosor, en gul ros, blad och strå med pärlemokulor. Den är fodrad med brun bomullslärft. Kapotthatten antas ha tillhört givarinnans mormor eller mormorsmor. Gåva 1960 från fröken Gerda Bolling, Uppsala. 

Rosprydda tofflor!

Här har vi ett par stiliga tofflor broderade med korsstygn i ylle och silke i röda, gröna och bruna Tofflorna har tillhört riksbankdirektör Gösta Roth (1876-1943) och var en gåva på hans 60-årsdag. De köptes på 1930-talet på auktionskammaren i Uppsala och är "bottnade" och sulade av Gösta Roths fru Agda Roth, f. Pravitz (1882-1964). Hur stiliga är inte de här tofflorna? 

Rosprydda brudgumshängslen!

Ovan ett par brudgumshängslen, UM17006, av beige stramalj med broderier i petitpoints med rosa, grönt, gult, vitt och brunt ullgarn. Stropparna är tillverkade av vitt skinn och hängslena är fodrade med gulvitt japonsiden.

Hängslena är sydda av bruden och använda vid bröllop den 15:e september 1833. Brud var givarens mormorsmor Wilhelmina (Mina) Charlotta Löwenhielm (1811-1883) och mormorsfar Carl Gerhard Lindgren (1801-1879). Här följer en avskrift av inbjudningskortet för bröllopet (uppgifterna kommer från givarinnan Margit Hallman): "Inviteras att bevista Akademie Adjunkten Herr Magister H. G. Lindgrens och min dotter Wilhelmina Charlottas Vigsel-Akt på Österby Bruk kl. 5 e. m. den 15 sept. 1833. C. G. Löwenhielm. OSA." Originalet förvaras i Wessberg-Hallmanska familjearkivet.

Vi avslutar med lite broderiinspiration. En mönsterförlaga för broderi av akvarell/täckfärg. Bladet har nr 4873 i övre högra hörnet och kommer från "A, Todt in Berlin" Bladet är stämplat 5 i det nedre vänstra hörnet. En gåva, vintern 1964 från fågelhandlare G. Lindholm, Uppsala.

Bloggen återkommer efter ledigheterna. Följ gärna oss på Facebook och/eller Instagram, där det varje tisdag kommer ut ett inlägg från Samlingsavdelningen #tisdagarmedsamlingarna

Vi vill önska er en trevlig sommar och kom ihåg att nosa på en och annan ros!

Skåpet fotograferat av Olle Norling, övriga bilder Anja Szyszkiewicz.