Hästen i huset
Ibland när man gräver hittar man oväntade saker. Det kan vara udda föremål, gravar som dyker upp på oväntade platser eller konstiga gropar man aldrig sett förut. Det här är en berättelse om ett oväntat fynd av en hel häst.
I Fyrislundsområdet i utkanten av Uppsala finns en övergiven bytomt vid namn Övergnista (den har övergivits någon gång under 1600-talet). I utkanten av denna skulle en ny väg dras fram till den nya bussdepån som byggdes i området. Innan vägen kunde byggas behövdes en arkeologisk undersökning, vilken Upplandsmuseet gjorde ganska sent på hösten 2010. Fornlämningen var en boplats som varit bebodd under yngre järnålder och området vi kunde undersöka var antagligen endast ett litet hörn av bosättningen. På ytan fanns ett flertal hus som avlöst varandra under en period av cirka 500 år. Så långt inga konstigheter.
Ett av husen var ett senvikingatida enskeppigt hus av en modell som vi väl känner till. Det enda avvikande med byggnaden var en avlång grop mellan två av stolphålen. Det visade sig ganska snart att det fanns ben i gropen. Många ben. Efter mer upprensning var det tydligt att det rörde sig om ett helt djur. En förbipasserande osteolog, Louise Evanni, från undersökningarna vid Inhåleskullen som gjordes samtidigt kunde berätta att det rörde sig om en häst.
En hel häst nedgrävd i ett vikingatida hus.
Hela begravda djurkroppar är något som arkeologer emellanåt stöter på och ofta är de inte särskilt gamla. Åldern gör hela skillnaden mellan ett intressant och spännande djurbensmaterial och ett rätt äckligt kadaver. Man kan till exempel hitta hela nedgrävda djurbesättningar som dött av mjältbrand, från 1800-talet. Frågan var då, vad rörde det sig om i det här fallet? Spännande eller äckligt?
Gropen som hästen var nedgrävd i var ganska liten för en hel häst (1,60 x 0,40 m) och hästen hade tryckts ned i denna grop liggandes på rygg. Hur hästen dött gick inte att säga men det rörde sig inte om en gammal uttjänt krake utan om en häst i 4-5-årsåldern. Den tycktes inte lida av några sjukdomar. Dessvärre var kraniet skadat av senare tiders odling och möjligen hade man kunnat finna dödsorsaken om kraniet varit intakt. Även andra delar av hästen saknades, bland annat väster framben och de flesta av svanskotorna. Hästen har inte gått att könsbestämma på grund av att de flesta tänderna saknades.
Det var som nämnts oklart huruvida hästen hörde samman med bosättningen eller om det rörde sig om en mycket senare nedgrävning. Det som antydde att den var gammal var att hästgraven inte överlagrade de båda stolphål mellan vilka den var nedgrävd. Detta pekade på att byggnaden fortfarande existerade när hästen grävdes ned.
När hästbenen så småningom daterats visade det sig att hästen var nedgrävd någon gång mellan 1030 och 1220 AD. Huset i vilket graven grävts hade en datering till 1020-1160 AD. Dateringen av huset är gjord på bevarade stolprester och anger därför husets konstruktionstid. Hur länge huset sedan stått går inte att säga säkert men troligtvis har hästen grävts ned i samband med att byggnaden övergivits.
Det är inte på något sätt ovanligt att man hittar delar av djur i huslämningar. Ibland rör det sig förstås om rena matrester men ibland rör det sig om avsiktliga nedläggelser av speciellt utvalda delar av djuren, till exempel kraniedelar. Denna typ av byggnadsoffer är vanligast i samband med att byggnaden uppförs (för att exempelvis skydda huset från mörka krafter) men de förekommer också i samband med att huset tar ur bruk. Orsakerna till detta är något mer svårförklarade men det kan röra sig om att man omdefinierar platsen från boningshus till någon form av kultplats.
Huset markerat med skuggning. Hästgraven markerad med svart.
Det är mycket ovanligt att husoffer består av hela djur och just en hel häst förekommer såvitt vi sett (än så länge) inte någon annanstans som husoffer.
Just hästen som offerdjur intog under förhistorien något av en särställning och förtärandet av hästkött förbjöds i Norden i samband med övergången till kristendomen.
Just vår häst har inte förtärts men den har på ett ganska undanskymt sätt offrats i samband med övergivandet av ett hus. Om man tänker sig att huset fortfarande funnits när hästen grävdes ned tyder det på att detta offer inte just var något man ville skylta med, kanske för att man visste att övriga människor i grannskapet skulle ta illa upp.
Huset och offret kanske kan ses som en byggnad tillhörande en äldre generation som förärats en rituell nedläggelse. Kanske är det samtidigt en symbolisk begravning av den gamla seden, en sista besvärjelse innan den nya religionen tog över.
Läs mer i Upplandsmuseets rapport: Gårdar och hästoffer – Järnålder och tidig medeltid i Fyrislund.