Nya rön från Håga
Hågahögen från bronsåldern är en av Upplands mest kända fornlämningar, men hur det ser ut i dess närhet är inte lika känt. Att det finns fornlämningar i marken vid Håga kunde man dock ana utifrån gravfält från järnålder och tidigare undersökta boplatslämningar. I våras gjorde Upplandsmuseets arkeologer en undersökning inför anläggandet av en ny gång- och cykelväg. Tre platser nära Håga gård undersöktes. På alla platser hittades spår efter människor som levt och verkat vid Håga.
På den första undersökta ytan (Uppsala 778) fanns spår efter eldstäder och stolphål som ingått i ett hus. Dateringar genom 14C-analys pekar på människor bott här vid järnålderns mitt, dvs för ca 1500 år sedan.
Arkeologisk undersökning vid Håga i maj 2019.
Samma typ av lämningar fanns också på den andra platsen (Uppsala 777) som låg i en beteshage. Här syntes spår efter flera olika byggnader som inte kan ha varit i bruk samtidigt. Förutom stolphål och eldstäder fanns också en större grop som innehöll en del föremål, däribland ett bryne av sten, flinta, keramik och djurben. 14C-dateringar analys pekar på att lämningarna tillhör yngre bronsålder och yngre järnålder.
Fornlämning Uppsala 777 vid Håga.
Den tredje platsen (Uppsala 779) låg vid gårdsplanen till Håga gård. Där fanns både stolphål, syllstenar efter hus och avfallslager. Syllstenarna har ingått i hus som har samma orientering som byggnader som funnits på platsen enligt kartor från 1800-talet samt nu stående byggnader. Bland föremålen fanns keramik som tillhör 1600-1700-tal, samt djurben. 14C-dateringar från ett stolphål visar på 1400-1600-tal. Dessa dateringar i kombination med jämförelser med kartor från 1600-1800-tal talar för att dessa undersökta lämningar har ingått i en av gårdarna i Håga by, och därmed är en föregångare till den nuvarande gården.
Tillsammans har de tre undersökta platserna både samband sinsemellan och jämfört med andra undersökta fornlämningar i omgivningen. Dateringen till bronsålder visar en samtidighet med Hågahögen, som är från bronsålderns mitt. De tre boplatserna med dateringar till skilda delar av järnålder, medeltid och yngre epoker kan ses som föregångare till Håga by. Mer översiktligt kan årets undersökningar tyda på att bronsålderns boplatser varit spridda över ett stort område som främst varit exponerat söderut. Boplatser och gravfält från yngre järnålder har haft en betydligt mindre utbredning och varit exponerade österut, mot Hågaån. Det innebär också en kontinuitet fram till nutid, eftersom Håga by har varit beläget där från medeltid och framåt.