Arkeologidagsquiz 2020 - de rätta svaren!
Stort tack till alla engagerade besökare vid visningarna på årets arkeologidag!
Några av er valde kanske att stanna hemma istället och klura på vårt quiz på temat "Arkeologi i Uppland". Missade du själva frågorna kan du börja med att läsa det förra blogginglägget.
Här kommer de rätta svaren!
1. Hur gammal är Alundaälgen?
Svar: Ca 5000 år gammal
Alundaälgen är kanske det mest kända stenåldersföremålet från Uppland. Det vackert skulpterade älghuvudet sitter i ena änden av en stenyxa. Det rör sig inte om en vanlig vardagsyxa utan en som kan ha använts vid ceremonier och som exklusivt bytesobjekt. Yxan hittades i samband med utdikningar i den så kallade Gammelmyren i Alunda sommaren 1910. Den finns idag i Historiska museets samlingar och du kan dessutom läsa mer om den i en artikel som skrevs strax efter att fyndet gjorts och i en betydligt senare skriven bloggtext.
Alundaälgen. Bild SHM (Statens historiska museum).
2. Hur många runstenar är kända från Uppland?
Svar: Ca 1300
I Uppland finns fler runstenar än någon annan stans. Många av dem är sena, för att vara runstenar alltså. De hör till 1000- och i en del fall till 1100-talet. En av Upplandsmuseets arkeologer har just inventerat alla bevarade runstenar för att ta reda på vilket skick de befinner sig i och vilka åtgärder som kan behöva göras för att de ska kunna stå kvar och läsas även av kommande generationer. Mer om det projektet kan du läsa på bloggen och i en rapport, ny för året.
Om du är intresserad av runstenar finns det mycket att läsa på Riksantikvarieämbetets blogg. Inte minst kan du passa på att ta reda på mer om de nyfynd som gjorts de senaste åren, bland annat vid Hagby kyrka och Lena kyrka. Mer om fynden från dessa kyrkor finns även att läsa på Upplandsmuseets blogg och i rapporterna från undersökningarna i Hagby och Lena.
På bilden syns en detalj av den nyligen återfunnen runstenen vid Hagby kyrka. Foto Bengt Backlund/Upplandsmuseet.
3. När ägde det så kallade långfredagsslaget i Uppsala rum?
Svar: 1520
Det är 500 år sedan i år som det blodiga långfredagsslaget ägde rum i Uppsala, den kalla långfredagen den 4 april 1520. Sammandrabbningen mellan en svensk och en dansk styrka var en i en lång rad väpnade konflikter inom den dåvarande nordisk unionen, Kalmarunionen.
Du kan läsa mer på Upplandsmuseets blogg. Inför 500-årsjubileet i april i år gjordes också en kort film som berättar om slaget.
I boken Långfredagsslaget som utkom 2003 kan du både läsa om slaget och om de arkeologiska undersökningar som gjorts av en massgrav som kopplats till detta kan du läsa. Boken finns att köpa i Upplandsmuseets butik.
Rekonstruktionsbild, långfredagsslaget. Målningen är gjord av Þórhallur Þráinsson.
4. Vilken grav är äldst?
Svar: Kung Björns hög
De flesta av de stora gravhögarna i Uppland, som Ottarshögen eller de största höggravarna i Gamla Uppsala, hör till den mellersta eller yngre delen av järnåldern, ca 500–900-tal.
Kung Björns hög eller Hågahögen är äldre – den är från bronsåldern. I södra Skandinavien finns det många stora gravhögar från bronsåldern och det är troligt att den grupp människor som lämnat talrika spår efter sig under bronsåldern i Hågaområdet har haft gott om kontakter söderut.
I området finns också gott om senare lämningar. En mindre, arkeologisk undersökning som nyligen gjorts i Håga kan du läsa om i bloggen.
Kung Björns hög. Foto Linda Qviström.
5. Vilken stad är yngst?
Svar: Öregrund
Öregrunds historia är tätt förbunden med Östhammars. Under slutet av medeltiden hade landhöjningen gjort att Östhammars läge försämrats så mycket att det fattades beslut om att flytta staden. Den nya platsen blev Öregrund, dit flytten officiellt skedde 1491. Alla flyttade dock inte med och Östhammar tycks ha levt kvar parallellt med den nya staden. I samband med konflikterna inom den nordiska unionen på 1510-talet brandhärjades Öregrund. Staden flyttades därför åter till Östhammar, eller rättare sagt till en plats i närheten av det gamla Östhammar. Efter att Gustav Vasa tagit över makten beslöt han att båda samhällena officiellt skulle få vara städer.
Sigtuna och Enköping har varit med betydligt längre. Sigtuna har funnits sedan slutet av 900-talet och Enköping tycks bara bli äldre och äldre ju fler arkeologiska undersökningar som görs i staden. Från undersökningar som gjorts i kvarteret Fältskären i centrala Enköping finns dateringar till mitten av 1000-talet.
Upplandsmuseets arkeologer gjorde tillsammans med Arkeologerna nyligen en stor undersökning i kvarteret Traktören. Vill du veta mer kan du läsa på hemsidan, eller varför inte titta på filmen om ”Enescopinge”?
Välbevarade lämningar efter en byggnad i kvarteret Traktören i Enköping. Den här byggnaden är yngre än både Öregrund och Östhammar, den är från 1500-talet. Foto Adam Hultberg/Upplandsmuseet.
6. Vad menar arkeologer oftast när de talar om ”löpare”?
Svar: Malstenar
Arkeologer kan förstås mena lite olika saker när de talar om ”löpare” men oftast är det varken schackpjäser eller folk som springer onödigt fort som avses utan runda stenar som använts för att krossa och mala säd och annat med, främst under järnåldern. Malstenarna, löparna, har använts tillsammans med en större ofta skålad sten som kallas underliggare.
Malsten, så kallad löpare, hittad 2019 vid Håga i Uppsala. Foto Olle Norling/Upplandsmuseet.
Löparen har använts tillsammans med en så kallad underliggare. Tillsammans har dessa fungerat som enkla handkvarnar. Den här underliggaren hittades 2008 vid arkeologiska undersökningar i Berget vid Gamla Uppsala. Foto Anja Szyszkiewicz/Upplandsmuseet.
Skidlöpare, eller i alla fall en jägare på skidor, på Bökstastenen (U 855) nära Balingsta söder om Uppsala. Det här är den äldsta bevarade avbildningen av en skidåkare i landet. Foto Linda Qviström.
7. Vad menar arkeologer när de pratar om ”stensättningar”?
Svar: Gravar
Vad en stensättning egentligen är kan en del arkeologer diskutera länge men vi kan nog ändå enas om att det som i allmänhet menas är en förhistorisk grav, markerad med stenar. Stensättningar kan ha olika former. Många är runda, en del rektangulära eller tresidiga. I många finns inre konstruktioner och det är inte ovanligt att flera individer begravts i samma stensättning, inte nödvändigtvis vid samma tillfälle. Huvuddelen av de synliga stensättningarna i Uppland är från järnåldern.
Stensättningen på bilden finns i Lagga utanför Knivsta. Som alla andra kända fornlämningar finns de med i fornlämningsregistret, där de har beteckningen L1943:6650, eller Lagga 71:2. Foto Linda Qviström.
8. Vems pappa var en av dem som sammanställde Upplandslagen 1296?
Svar: Birgitta Birgersdotter (Heliga Birgitta)
Birger Persson och Ingeborg Bengtsdotter var inte bara föräldrar till Birgitta, som är den enda från Sverige som officiellt blivit helgonförklarad, utan även till sex andra barn. Dessa finns avbildade på deras påkostade gravsten som kan skådas i Uppsala domkyrka.
Även Ramborg Israelsdotter hörde till en mäktig och inflytelserik släkt i Uppland. Hon blev inte helgonförklarad men har lämnat efter sig både en kyrka som hon själv bekostat – Västeråkers kyrka söder om Uppsala. Precis som Birger lät hon också beställa en ovanligt påkostad gravhäll åt sig. Den kan fortfarande beses i Västeråkers kyrka.
Erik Jedvardsson, Erik den helige, dödades redan 1160, enligt legenden efter att ha bevistat en mässa i Trefaldighetskyrkan i Uppsala. Han blev visserligen utsedd till nationalhelgon men har aldrig helgonförklarats officiellt av den katolska kyrkan.
Birgitta som Pilgrim, målad i Hargs kyrka 1514. Foto Lennart Karlsson/SHM, Medeltidens bildvärld.
9. Vilket av följande redskap används inte (än) av Upplandsmuseets arkeologer?
Svar: Kofot
Bland de vanligaste redskapen vi använder vid arkeologiska undersökningar hör grävmaskiner, hackor och spadar av olika slag och skärslevar. Samt pennor, kameror och GPS-instrument. Svampknivarna, med kniv i ena änden och en liten borste i andra, kommer till användning när något smått eller extra ömtåligt behöver tas fram, kanske i en grav. Dammsugare av större format – sugbilar - används ibland för att få ut massor inifrån byggnader. Vid undersökningarna på Domkyrkoplan förra året fick vi låna en mindre dammsugare som fungerade bra vid finrensningen av murar.
Någon kofot har däremot ännu inte kommit till användning vid våra arkeologiska undersökningar. Fast det är säkert bara en tidsfråga.
Grävmaskiner är ett av våra vanligaste arbetsredskap. Dessa överlåter vi dock åt kunniga maskinister att köra. Foto från en arkeologisk schaktingsövervaking vid Enköpings Garnison, Malin Lucas/Upplandsmuseet.
Här finrensas murrester på domkyrkoplan i Uppsala med dammsugare. Foto Emma Sjöling/Upplandsmuseet.
10. Vad är den vanligaste fråga som ställs till Upplandsmuseets arkeologer?
Svar: Hittar ni något?
Vi får många bra och intressanta frågor när vi är ute och gör arkeologiska undersökningar runtom i Uppland. En del har vi dock fått lite fler gånger än andra. Frasen ”Hittar ni något?” tror vi oss ha hört allra flest gånger, tätt följd av frågor eller påståenden om landhöjningen. Frågan om någon av oss grävt på Birka blir mer och mer sällsynt. Svaret, om någon undrar, är ett gemensamt ”nej”. Faktum är att en del av oss inte ens har varit där på besök. Den där ön som alla pratar om ligger ju trots allt inte ens i Uppsala län.
Bilden av det stora gravfältet på Birka är tagen 1946 av Nils Lagergren/ Kulturmiljöbild.
Rätt svarsrad är alltså:
1
2
X
1
2
X
1
2
X
1
Vinnaren till det hemliga priset önskar vara anonym.