Skelett mitt i stan
Så var det dags för kommunen att bygga om den gamla, dåliga och sedan länge avstängda trappan från Ingmar Bergmangatan upp till Helga Trefaldighets kyrkan bakom Wermlandskällaren och Stockholms nation. Eftersom det är nära den medeltida kyrkan beslutade Länsstyrelsen att arbetet skulle övervakas av arkeologer och att vi skulle få möjlighet att dokumentera eventuella lämningar. Efter två veckors hårt arbete kan vi konstatera att det var ett nödvändigt beslut…
Helga Trefaldighet byggdes på nuvarande plats under slutet av 1200-talet. Runt kyrkan fanns också en kyrkogård som använts fram till slutet av 1700-talet. Kyrkogårdens utbredning under olika perioder är dåligt känd varför det var osäkert om begravningar skulle påträffas vid schaktning för den nya trappan i den branta slänt som finns på platsen idag. Det var inte heller känt hur den ursprungliga topografin sett ut eller vilka markingrepp som gjorts i området.
Den gamla trappan, öster om kyrkan som nu ska bytas ut. Foto Upplandsmuseet.
Johan Peringskiölds avritning av Helga Trefaldighet kyrkan från 1709. Det är i slänten i bildens högra kant vi nu har grävt ut.
Det visade sig ganska snart att kyrkogården sträckt sig långt ut i den nuvarande slänten. Denna har också förändrats från en ursprunglig ganska flack slänt och byggts på med nästan 1,5 meter i den västra kanten vilket skapat en mycket mer brant profil. Under och i dessa jordmassor påträffades stora mängder lösa ben från äldre begravningar men också ett 30-tal mer eller mindre intakta skelett. Eftersom de påträffades inom en yta på cirka 20 kvm betyder det att de låg väldigt tätt och på varandra. Många äldre skelett hade skadats när yngre begravningar grävdes ner. Bland de gravlagda individerna återfinns såväl gamla som unga, män och kvinnor. Dateringen av begravningarna är ännu osäker men avspeglar sannolikt stora delar av kyrkogårdens användningstid det vill säga perioden från medeltid till och med 1700-tal, kanske upp emot 500 år.
Skeletten låg mycket tätt inom den lilla undersökningsytan. Foto Upplandsmuseet.
Skeletten kommer nu att analyseras av osteologer för att avgöra exempelvis ålder, kön och hälsa. Resultaten från den osteologiska analysen och övriga arkeologiska resultat kommer att sättas samman till en rapport med tolkningar av det framkomna materialet. Med tanke på det omfattande skelettmaterialet kommer denna sannolikt inte att bli färdig förrän nästa vår.
Århundraden av begravningar har gjort att äldre skelett ofta har grävts sönder. Däremot var benmaterialet bättre bevarat än förväntat. Foto Upplandsmuseet.
När man undersöker skelett finns många etiska aspekter att beakta och vi har även fått mycket frågor kring detta. Upplandsmuseet har en utarbetad policy för tillvaratagande av mänskliga kvarlevor. Denna baseras till stora delar ICOMs etiska regler (International Council Of Museums). Trots att det arkeologiska arbetet genomförs på en byggarbetsplats försöker vi samla in materialet på ett säkert och respektfullt sätt och har också varit noga med att inte låta benmaterialet ligga framme alltför synligt. Intakta skelett samlas in för sig och hålls samman tillsammans med eventuella fynd. När analysen av benen är klar kommer kyrkan att återbegrava benmaterialet i vigd jord. Trots att det rör sig om mänskliga kvarlevor tycker vi att det är bättre att dokumentera och ta bort materialet än att det grävs bort av schaktmaskiner eller delvis blir kvar och förstörs under en trappa av sten och betong.