Paradgatan: Arkeologi utmed Vaksalagatan

Många har redan hunnit märka avspärrningarna i Uppsala utmed Vaksalagatan, från Stora torget till Kungsgatan. Här ska Uppsala kommun byta ut befintliga rör och gräva för nya anslutningar till omkringliggande fastigheter. Vaksalagatan anlades under 1600-talet och korsar genom flera av stadens äldre oreglerade kvarter. Just själva gatusträckningen har inte undersökts i denna omfattning tidigare. Byggprojektet kommer att pågå fram tills i höst och möjliggör för spännande arkeologiska upptäckter. Vi har goda förväntningar på ny kunskap om stadens historia, invid en av Uppsalas äldre in- och utfartsvägar.

Bebyggelsen utmed den då 100-åriga Vaksalagatan som den avbildades i en huskarta av  Johan Busser 1769. I bildens mitt ligger Stora torget och i bildens övre kant syns Fyrisån. Sträckan för den arkeologiska schaktningsövervakningen är inlagd med röd prickad linje. 

I de intilliggande kvarteren Rådstugan och Svalan har arkeologiska undersökningar utförts under 1980-talet. Därifrån vet vi att området fram till 1300-talet låg i stadens östra utkant och användes i huvudsak för odling och andra aktiviteter. Under tidigt 1300-tal anlades också stenlagda vägar till från staden och vidare i riktning mot Vaksala, Gränby och andra byar på stadens östra sida.

Den äldsta bebyggelsen i området följde vägnätet. På 1400- och 1500-talen fanns i kvarteret Rådstugan flera tätt bebyggda stadsgårdar med bostadshus, fähus och ekonomibyggnader. Husen samlades runt ofta stenlagda gårdsplaner. Det rikliga och välbevarade fyndmaterialet från undersökningarna tillsammans med flera senmedeltida stenhus i området visar att bebyggelsen haft en relativt hög status. Under 1500-talet fick troligen en del av gårdarna här maka på sig för anläggandet av en vallgrav på order från kung Gustav Vasa. Vallgraven fullbordades aldrig men kanske kan vi vid den arkeologiska övervakningen återupptäcka ”graven” som den kallades i sin samtid. Från 1600-talets kvarterskartor vet vi att området från det då nyanlagda torget och vidare ut mot den östra stadsporten beboddes av flera prominenta personer ur stadens borgerskap. Här fanns flera professorer vid universitetet och några av tomterna tillhörde adelsfamiljer. Hur bebyggelsen inom tomterna såg ut har vi få och knapphändiga uppgifter om och förhoppningsvis kan den kommande arkeologin ge svar.