Hypermodernt vattensystem på Stora torget – från 1700-talet!
När Uppsala kommun bygger om på Stora torget i Uppsala handlar mycket av arkeologin om att följa arbetet med de äldre vattenledningar som ska bytas ut. Både nya rör i plast läggs ned och gamla rör i järn tas bort. Arkeologi kan på så sätt ibland vara både ett rörigt och ganska blött jobb. Därför är det extra roligt när vi hittar riktigt gamla rör – som nu i veckan då vi hittade en fortfarande fungerande vattenledning av trä!
När de gamla järnrören grävdes ned gjordes ingen arkeologi, så nu dokumenterar vi de kulturlager och konstruktioner som kommer fram i kanterna och i botten av de gamla schakten. Då hittar vi ofta flera generationer av stadens äldre vattensystem, en del i bruk och en del som glömts bort genom åren. Det är betydligt mer sällsynt att vi hittar spår av stadens första och äldsta vattenledningar, inte minst eftersom dessa var av trä. Just en sådan ledning, ett rör av två sammanlagda och urholkade stockhalvor omlindade med björknäver, kom fram i schaktet på Stora torgets norra sida. Den var i så pass bra skick att den fortfarande ledde vatten!
Figur 1. Ett fortfarande fungerande vattenledningsrör från 1700-talet. Det hittades i hörnet mellan Stora torget och Svartbäcksgatan. Foto Joakim Kjellberg, Upplandsmuseet.
Röret gick snett över schaktet och har tillhört ett system av avlopps- och dräneringsrör för de förnäma byggnaderna runt Stora torget. Vi känner ganska väl till själva vattensystemet från en karta från 1785 i Uppsala universitets arkiv. Kartan visar enligt rubriken ”Wattuledningen utur källarne omkring Stora torget bestående uti trummor med dels brunnar till dels utlopp i ån”. Just det rör vi undersökt har uppenbarligen tillhört löjtnanten Jakob Voigtlender och dennes gård. Familjen var en väl ansedd Uppsalafamilj av läkare och fältskärer i svenska armén under flera generationer.
Figur 2. Karta över vattenledningar på Stora torget daterad till 1785. Pilen markerar den undersökta delen av ledningen som leder från löjtnant Voigtlenders gård vidare ned mot utloppet i Fyrisån. Läget för den tomt som under 1600-talet tillhörde Olof Rudbeck d.ä. är utmarkerad i nedre delen av kartan. Kartan finns på Alvin-portalen UU.
Kartan är en dokumentation av det befintliga system som då var i bruk och säger inget om hur gamla rören var vid tillfället. Vi vet att universalgeniet och innovatören Olof Rudbeck d. ä. gjorde försök med vattenledningar från Slottet och ned till privata hus i staden redan under sent 1600-tal. Själv bodde han i en gård i kvarteret Näktergalen på torgets södra sida. Vid en undersökning på Rudbeckstomten 1934 dokumenterade arkeologerna ett annat träledningsrör, som verkar mycket likt det rör vi nu undersökt.
Just vatten och vattenledningar verkar vara ett ämne som vi kommer få anledning att återkomma till under se fortsatta undersökningarna. När man har gjort utgrävningar i kvarteren runt omkring har man påträffat träskodda rännor och medeltida diken som lett vatten i riktning in mot torget. Förhoppningsvis kommer vi därför att hitta fler och ännu äldre spår av stadens tidiga infrastruktur för både vattenförsörjning och renhållning.