Höst

2 oktober 2020
Höst
Från kållandets skörd, rödbetor, morötter, mangold, bondbönor och grönkål, Disagården, Gamla Uppsala. Foto: Tommy Arvidson

Efter sommaruppehållet är vi nu tillbaka igen. Det är dags att omfamna hösten. Precis som förra inlägget, då vi botaniserade i samlingarna efter ”somrigt från förr”, så får höstens första inlägg bli ett potpurri av föremål och bilder.

 

Gärdet där Humanistiskt centrum (nuvarande Ekonomikum) kom att byggas. Foto: Astrid Guilletmot, Hösten 1959

 

Höstfärger! Bilden ovan är tagen från den östra sidan av Luthagsesplanaden med riktning mot Uppsala domkyrka. På den andra sidan av vägen fanns vid denna tid plöjd åkermark. Notera vänstertrafiken.

 

Höstfärger i en rya! Här är en skiss och garnkarta med ullgarn till ryan "Näver orange höst". Skissens framsida är signerad Ingrid Skerfe 1965. På baksidan av skissen står skrivet I:S: ”Tecknat efter naturen".

 

Ingrid Skerfe-Nilsson (1918-2004) var konstnären och formgivaren som 1945 kom till Hemslöjdsföreningen i Uppsala län.  De uppländska ryorna från 1700- och 1800-talet kom tidigt att fånga hennes intresse och de uppländska ryornas form- och färgspråk inspirerade henne till många av hennes ryor. Den nya tidens ryor knöts på en färdig botten, till skillnad från de äldre ryorna, som vävts i vävstol. Kanske minns flera butiken på Drottninggatan, där Ingrid Skerfe-Nilsson öppnade sin ateljé och butik 1951. Där sålde hon materialsatser till ryorna som blev mycket populära, både i Sverige och utomlands. Det var på tapeten att knyta rya och det blev en hobby för många. I Upplandsmuseets samlingar finns många av hennes skisser och garnprover bevarade. Länk till DigitaltMuseum: Ingrid Skerfe-Nilsson

 

Höstlöv!

Att leka i höstlöven är det många av oss som gjort. Under rubriken ”Höst och Vår” i Upsala Nya Tidning den 10/10 1958 så publicerades bilden här nedan med följande text: ”Den sällsynt vackra hösten fortsätter, en ersättning för den dåliga sommaren. Birgitta Fernlund, ett år och tre månader, lekte i går i solen bland höstlöven vid Svandammen och UNT:s fotograf hade kameran i beredskap”.

 

En flicka leker bland höstlöven. Foto: Uppsala-Bild, 1958

 

 

Kvinna i en trädgård i Alunda, Uppland. Foto: Hilda Nyman

För drygt 100 år sedan fångades kvinnan i trädgården på bild. I handen håller hon ett paraply. Löven har fallit och kanske var det en lite kyligare höstdag som Hilda Nyman tog denna bild. Hilda Nyman var verksam som fotograf från 1907 till början på 1930-talet och hon efterlämnade mer än 8000 glasplåtar. Dessa finns i våra samlingar. Vi saknar dessvärre uppgifter om namn och årtal på en stor del av bilderna. Vi publicerar hennes alster på vår sida på DigitaltMuseum. Vi vore oerhört tacksamma om du har möjlighet att hjälpa oss med identifiering. Länk till DigitaltMuseum: Fotograf Hilda Nyman

 

En kvinna sitter och läser i höstsolen. Foto: Uppsala-Bild, 1958

 

Parkarbetare rafsar samman löv nedanför slottet, Uppsala oktober 1961. Foto: Uppsala-Bild

Bilden ovan publicerades i Upsala Nya Tidning den 14 oktober 1961. Under rubriken "Sett på stan" gick det att läsa följande: "Parkerna i Uppsala, som för åtskillig tid sedan klädde sig i höstens praktfulla färger, håller nu på att definitivt förlora sin fägring. Gula och röda faller löven till marken och all romantik omkring det vackra färgspelet försvinner när parkarbetarna på bilden Daniel Persson och Reynholds Eidenert kommer med sina krattor och rafsar samman löven till avskrädeshögar. Kvar står träden nästan nakna och väntar på vintern."

 

Hösten – en tid för äpplen! En frukt som hör hösten till och som återkommer i fotografier, teckningar, målningar och föremål.

Två kvinnor skördar äpplen. Foto: Gunnar Sundgren

Bilden med de två kvinnorna är från Brogård i Tensta socken, Uppland. Här gick de båda kvinnorna Fackskolans lanthushållsseminariums utbildning, vilken låg under Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. Gården köptes in 1910 och från 1910 till 1964 utbildades lanthushållslärarinnor på platsen.

 

Bilden föreställer R. A. Berndt från Malmö. Foto: Skötsner-Edhlund

Med ett äpple i handen har en pojke, avbildats hos firman Skötsner-Edhlund. En tugga av äpplet, sen gällde det att sitta still så det blev en bra bild. 

År 1886 öppnade Anders och Brita Skötsner fotoateljé i Östhammar, i dåvarande Löfbergska bagerifastigheten, under namnet A. Skötsner. Då Anders avled 1888 fortsatte Brita att driva verksamheten vidare under namnet B. Skötsner. År 1893 gifte Brita om sig med sadelmakaren Per Elis Edhlund som lärdes upp till fotograf och firman fick nytt namn: Skötsner-Edhlund. Britas och Per Elis son Josef började tidigt hjälpa till i ateljén och när hans far avled 1946 fortsatte Josef att driva firman.

 

Akvarell föreställande en kvinna som sitter på en trädgren. I handen håller hon ett äpple. Bilden är signerad Karin Ax 1931

Bilden ingår i en samling skisser, teckningar och akvareller efter konstnären Carin Ax (1915 - 2006). Carin Ax var tecknare, grafiker och författare, verksam i Uppsala, vilken också var hennes födelsestad. I våra samlingar har vi flera modeskisser som är gjorda i början av 1930-talet av Carin och som hon som tonåring signerade "Karin".  I samlingarna har vi även flertalet teckningar som är dokumentationer av den äldre bebyggelsen i Uppsala, motiv som var mycket återkommande i hennes konstnärsskap. År 1955 var hon med och bildande Uppsala Konstnärsklubb.

Carin Axs bror Torsten Ax har skänkt ett antal av hennes bilder till Upplandsmuseet och i gåvobrevet skrev han bland annat följande: "Det här (modetecknandet) var en kort epok i hennes karriär, konstnären Carin hade inte samma intresse senare i livet". Se gärna fler av Carins alster ur våra samlingar här: Carin Ax på DigitaltMuseum

 

Rotfrukter

Skörd av rotfrukter, sannolikt Villberga socken, Uppland 1910 - 1920-tal. Foto: Konrad Elowsson

Konrad Elowsson var hemmansägare i Rösta, Villberga socken och verksam som fotograf åren 1909 - 1930. Konrad köpte 1909 en kamera tillsammans med Sanfrid Lindström och tillsammans åkte de runt och fotograferade i socknarna. De tog bilder på vardagslivet, såväl arbete som fritid och dessutom kom folk hem till dem på kvällarna för att bli avporträtterade.

 

Vi avslutar med ett äldre recept

Bild på sluring i en skål. Foto: Tommy Arvidson, 1994.

Om du funderar på vad du ska använda rotsakerna till. Ja, vad sägs då om sluring? Sluring dyker ofta upp om vi studerar våra äldre, uppländska matvanor. Ordet finns också i andra delar av landet och kan stå för olika typer av maträtter. I Uppland innebär sluring en rätt bestående av korngryn, rotsaker, salt och vätska. Här följer ett äldre recept på sluring:

 

Sluring för 4 personer

2 dl korngryn

1 l vatten

salt

5–6 dl mjölk

3–4 morötter

1 kålrot

1 palsternacka

persilja

 

Beredning

Koka korngrynen i vatten och salt tills de är halvfärdiga. Slå ev. bort kvarblivet vatten. Tillsätt mjölken och de skurna rotsakerna och koka tills det hela tjocknat och liknar en gröt. Klipp persilja över. Serveras med stekt fläsk eller fläskflott.

 

Recept och historik är hämtade ur boken Uppländsk undfägnad : matkultur och recept : tradition och anpassning / Håkan Liby & Gunilla Nelander, 1994

 

Tyvärr har undertecknad inte provat receptet ännu.