Tjugondedag jul!
Den tjugondedag jul, på tjugondedag Knut dansas julen ut.
Vi tar oss tillbaka en del i tiden, nämligen ända till 1100-talet. Dagen, som också är Knuts namnsdag, fick sitt namn till minne av helgonförklarade danske hertigen Knut Lavard (även kallad Knut hertig), som mördades efter han varit på ett julgille hos den danske kungen Niels den 7 januari 1131, dagen efter trettondagen.
I Bondepraktikan står det: ”Konung Knut bad dem hjälpa sig att driva julen ut”. Den konung Knut som nämns i Bondepraktikan är den danske kungen Knut, som även han blev helgonförklarad (Knut den helige). Så här har vi att göra med två olika Knut, båda med lite olika kopplingar till julens slut.
Knutsdagen inföll den 7 januari, dvs på Knut Hertigs dödsdag, i den svenska almanackan ända fram till 1600-talet, då Knuts namnsdag och julens avslutande flyttades fram till den 13 januari, dvs. tjugo dagar efter jul. Möjligen hör det samman med att varje stor kyrkohögtid i äldre tid hade en så kallad efterhelg efter en vecka.
Att ta avsked av julen har skett på olika sätt genom tiderna. De har dansats, varit baler, fester och det har varit maskerader. Firandet på landsbygden, ja det kunde gå ganska vilt till, detta med tanke på att dagen satte punkt för flera veckors julfirande. Sedan började en ny arbetsperiod. Dagen till ära kunde vara full med upptåg.
Från Knutmasso i Gimo 1949. Foto: Uppsala-Bild/Upplandsmuseet
En sed med mycket gamla anor är att klä ut sig till knutsgubbar och i skymning besöka gårdarna i byn. Julen skulle sopas ut samtidigt som spelet mellan de maskerade och värdfolket var betydelsefullt. De som var utklädda ville vara anonyma och de övriga försökte gissa vilka som gömde sig bakom förklädnaderna. Barnen klädde ut sig och gick runt redan på dagen och tiggde godis och på kvällen var det de vuxnas tur.
Seden övergick så småningom att bli mer av en karneval och i nordöstra Uppland har den här seden haft särskilt starkt fäste. Under 1900-talet hade traditionen växt till en folkfest och de utklädda paraderade genom orten. Maskeringarna har med tiden blivit mer avancerade och påkostade. Idag firas det, dock inte detta år, fortfarande Knutsmasso i till exempel Gimo. Det brukar vara en blandning av de avancerade maskerna, ofta kopplade till aktuella händelser, tillsammans med den enklare utstyrseln av äldre modell.
Julen dansas ut i Tierp, Uppland, januari 1968. Foto: Arbetarbladet, Tierp/Upplandsmuseet
Traditionen med julgransplundring uppkom bland de borgerliga klasserna på 1800-talet och ursprungstanken är att granen ska plundras och kastas ut. Under 1900-talet har tjugondag Knut kommit att associeras med barn, dans och godis.
Julgranskaramell, inslagen i rosa silkepapper, rosa och gula fransar. Bokmärke i färg med lekande barn. På baksidan står det med blyerts: "Tyra Lindström Julen 1888".
Tjugondagsdans på Vaksala torg, Uppsala 1944. Foto: Paul Sandberg/Upplandsmuseet
Bilden här ovan från Vaksala torg publicerades i Upsala Nya Tidning den 14 januari 1944 med följande bildtext: "Dansen kring de ståtliga granarna på Vaksalatorg i går blev en lysande succé. Unga och gamla hade lika roligt, och denna glada och trevliga form som att dansa julen ut blir säkert en ny tradition i Upsala."