Säg cheese!

Så här på ostkakans dag dyker vi in i samlingarna och kikar lite på föremål och företeelser med anknytning till ost och ja, så blir det recept på ostkaka såklart! Vi kan säga att vi nosar lite på ämnet.

Kanske gillar du att mumsa på olika ostar, botanisera bland olika smaker och lagringar, lägga ost på mackan eller riva härlig ost på pastan? Enligt ”Från Sverige” så äter hela 95 % av alla svenskar ost. Vi äter dessertost, mjukost och matlagningsost, men hårdosten är den stora vinnaren. Enligt Arla äter vi svenskar över 20 kilo per person och år.

Historiskt kan vi säga att ost är ”sen gammalt”, det har bland annat påträffats fynd av ost i en cirka 3000 år gammal egyptisk grav och vid utgrävningar i Kroatien har det påträffats rester av vad man tror är ost på 7000 år gamla krukskärvor. I Sverige har det funnits ost åtminstone sedan tidig medeltid.

För ett antal år sedan gjordes ett digitaliseringsarbete av Sigvard Cederroths (f.1910 d. 1979) uppteckningsarbete från 1900-talets mitt. Materialet är sammanställt i boken ”Bondsagan” (Iréne A. Flygare & Barbro Björnemalm, 2014). I några av uppteckningarna beskrivs tillverkning och ibland också användning av ost. Här nedan har vi några av exempel:

 ”Ibland om sommarn gjorde mamma färskost på söndagarna. Hon tog kärnmjölk å hade i sötmjölken. När man inte hade löpe, så tog man kärnmjölk. Det fick koka´ en stund, så vart det ost. Det löppna´. Då går det ihop sej. Det fick koka å bli ost. Det skulle vara nysilad mjölk. Men det var bara på sommarn, när man hade gott om mjölk. Han var go´, han var fin, sån där färskost. Frun på Nyby stog på torget å sålde färskost. Dom fick en ost för femti öre, tror jag. Den var gjord i form. Men mamma lag opp på ett fat. Vi kunde ha osten till smörgås ve´ middan. Man åt den återåt smörgåsen. Färskost var söndagsmat. Mamma gjorde den på söndagsmorron”.

Här beskrivs en del av processen:

”När man gjorde ost i ”ostkaret” skulle detta stå på en ”vasselbricka”, vanligen av alträ, som var urgröpt för ostkaret. Från urgröpningen gick en ränna för vasslan ut i en snibb på ”vasselbrickan”, så att vasslan lätt kunde samlas upp i ett kärl som man ställt under brickan. I snibben var ett hål borrat, så att ”vasselbrickan” kunde hängas upp på en skyddad plats sedan den skurats ren efter ystningen. Med ”vassel-locket” som var utsirat med karvsnitt på undersidan, pressade man ur vasslan genom att trycka ner locket på ostmassan i ”ostkaret”. Samtidigt som osten blev fri från vassla fick den en fast konsistens och en vacker form.”

På bilden en ostform med en brickformad del med avrinningspip. UM02449/ Upplandsmuseets samlingar.

”Skarpost” var sådan torr och hård ost som man ystade på råmjölk och löpe och sedan formade i ”skarpostkar” där den fick stå ett dygn eller så, tills massan stelnat, varefter man kunde stjälpa ur osten på ”ostbrädan” för att torka färdigt på hävlarna under taket. ”Skarposten” användes mest till ”massäcksost” och den tillverkades på sommarn för hela vinterbehovet. ”Skarpostkaret” var fyrkantigt, sinkat träkärl med löst lock. Det rymde upp till två liter, var ”utkrusat” i botten och på lockets undersida så att mönstret blev vackert avtryckt på den färdiga ”skarposten”.

Eller vad säger vi om detta:

”Dä ä en riktig sovelödare!” (om en dräng som tog både smör och ost till brödbiten).” (ur Bondsagan, Flygare, Iréne & Björnemalm, Barbro, 2014)

I uppteckningarna står också detta: ”Du ska inte dubbelsovla bröd, då kommer den dag då du har varken sovel eller bröd” (detta var en allmän sederegel)

Nedan en bild från osttillverkning vid Fackskolans Lanthushållsseminarium.

Ostberedning, Fackskolans Lanthushållsseminarium, Brogård, Tensta socken, Uppland. På bilden har vi Rigmor Lychou. Utbildningen vid Brogård, Tensta sn låg under Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. Gården köptes in 1910. 1911 köptes den intilliggande gården Kumlan in. Vid Brogård utbildades lanthushållslärarinnor. Foto: Axel Sagerholm (AS02977)

Osttillverkning, Fackskolan Brogård i Brogård, Tensta socken, Uppland i augusti 1930. Foto: Gunnar Sundgren (GS11829).

I Upplandsmuseets samlingar finns det en mängd, mer eller mindre utsmyckade ostformar. Närmare bestämt 142 stycken. De flesta tillverkade i trä, men andra material förekommer. Här har vi några olika varianter av ostformar:

Rund ostform (UM22363), cirka 18 cm i diameter, flätad av rot, raka sidor med utvikt kant. Hål i botten för vasslan. Gåva den 22 januari 1913 från Margareta Jansson, Spånghagen, Tensta socken, Uppland.

Ostform av trä (UM04168). Omålad. Botten har inskuren dekor. På ena sidan inristat L G. Kom som gåva till Upplandsmuseet den 11 juli 1934 från Gustav Andersson, Svina, Harbo socken, Uppland, genom G E Wiberg.

Ostform, oststjärna, av bleckplåt. (UM14168). Köpt på auktion av givarens far Olof Albert Öberg (f. 1854), i Enköping. I formen kunde färskosten formas. ”Tillverkningens grundprincip bygger på att oskummad, söt mjölk upphettas och koaguleras med lite sur mjölk. Ostmassan avskiljs från vasslan och formas i en oststjärna av plåt. Efter någon dag är färskosten fast och färdig att servera. Oststjärnans form och mönster bidrar till att göra färskosten till ett smycke på bordet ”ur Håkan Libys bok Uppländsk undfägnad).

Ostform (UM06119) av järnplåt, 16 cm i diam. Inkom 1938 från Gåvastbo, Östervåla socken, Uppland.

För fler ostformar i Upplandsmuseets samlingar, gå in på DigitaltMuseum

I filmen ”Från Mjölk till ost” som gjorts av Skansen, visas tillvaratagande av mjölken och tillverkningen av olika produkter. Till Skansen film

Ur boken ”Uppländsk undfägnad”. Foto: Tommy Arvidson.

Dagens tema var ostkakan och vi utlovade ju ett recept!

Ostkakan har en historia som går tillbaka till medeltid och många kanske förknippar den främst med Småland, men ostkakan har en lång historia även i andra delar av Sverige, så också i Uppland.

”Löpskaka, snarkaka, ostkaka – namnen varierar på ostkakorna i norra Uppland, men gemensamt för dem alla är att de koaguleras med ostlöpe.  Grundprincipen är sötmjölk, smaksatt med ägg, socker, salt och inte sällan saffran och kardemumma, löpläggs. Ostmassan gräddas sedan i en form i ugnen. Ostkakakan serveras ur formen med sylt eller saftsås och grädde, som efterrätt.” Ur ”Uppländsk undfägnad”.

Recept på ostkaka ur ”Uppländsk undfägnad”:

I samma bok finner vi också recept på Snarkaka, Kalvost och Löpskaka, samt andra recept, till exempel på färskost och sötost. Intresserad av att läsa mer om olika sorters ostar, recept och mer historia om mat? Då finns boken att köpa hos Upplandsmuseet. Kontakta: 

Vad säger ni, blir det kanske ostkaka idag? Ja, för författarens del kanske det blir en glutenfri snabbvariant på keso. Får man göra så? Ja, det tycker jag att man får 😊. Exempel på sådan finns bland annat här: Glutenfri ostkaka